Flera personer, både poliser och demonstranter, har dött i oroligheterna i Kazakstan. Foto: EPA/STR/TT

Oroligheterna i Kazakstan – detta har hänt

Uppdaterad
Publicerad

Minst 164 människor har dött i samband med protesterna som skakat Kazakstan. Över 1 000 personer har skadats till följd av upplopp i olika regioner och drygt 9 000 personer har frhetsberövats. Detta är vad som hittills har hänt.

  • 2 januari: Protester mot höga gaspriser utbryter i Kazakstan. Demonstrationerna utvecklas de följande dagarna och börjar handla även om korruption, låga löner, arbetslöshet och usel infrastruktur. Situationen eskalerar snart och leder till våldsamheter. Oroligheterna beskrivs som de värsta sedan landet förklarades självständigt för tre decennier sedan.
  • 4 januari: Ett nationellt undantagstillstånd utfärdas, med utegångsförbud mellan 23 och 07, som ska gälla från 5 till 19 januari.
  • 5 januari: Stadshuset i Almaty, som är landets största stad, stormas. Byggnaden börjar brinna. Kravallpolis skjuter distraktionsgranater och tårgas mot de tusentals demonstranterna i staden.
  • Kazakstans regering löses upp. President Kasym-Zjomart Tokajev meddelar att han han accepterat en avskedsansökan från regeringen och ska inta en ny roll som ordförande i säkerhetsrådet.
  • Kommunikationer inom landet och med omvärlden försvåras av att mobiltrafik och meddelandetjänster är föremål för omfattande störningar. Internet stängs ned.
  • 6 januari: Efter en begäran från Tokajev skickar den Moskvaledda säkerhetsorganisationen CSTO ”fredsbevarande styrkor” med minst 2 500 soldater vars uppgift sägs vara att stabilisera och normalisera situationen.
  • Både FN och EU uttrycker stor oro för utvecklingen i Kazakstan.
  • I ett försök att stävja protesterna meddelar myndigheterna att man satt ett sex månaders tak på priset för gasol.
  • 7 januari: Tokajev uppger att den ”konstitutionella ordningen” återställts. Samtidigt ger han landets militär tillstånd att ”utan förvarning” skjuta mot demonstranter. ”De som inte ger upp kommer att elimineras”, säger han i ett tv-sänt tal.
  • Kina och dess ledare Xi Jinping uttrycker sitt stöd för Tokajev.
  • 10 januari: Det blir återigen möjligt att använda internet i Almaty, enligt BBC.
  • 11 januari: Uppdaterade siffror om dödsfall och skador presenteras. Minst 164 personer har dött i samband med protesterna, varav 103 i Almaty, enligt landets hälsodepartement. Över 1 000 personer har hittills skadats ”till följd av upplopp i olika regioner”, varav över 400 vårdas på sjukhus enligt landets hälsomyndigheter.
  • Inrikesdepartementet meddelar att omkring 9 900 personer frihetsberövats av säkerhetsstyrkor i samband med protesterna.
  •  Alichan Smajlov väljs till Kazakstans nye premiärminister.
  • Tokajev meddelar att de ryssledda säkerhetsstyrkorna ska börja lämna Kazakstan på onsdagen.

Hör SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg analysera händelserna i klippet:

Kazakstan

Den tidigare Sovjetrepubliken Kazakstan utropade en självständig stat i oktober 1991. Landet har en stor rysk befolkning och Ryssland är fortsatt landets viktigaste allierade.

Det centralasiatiska landet är rikt på naturtillgångar och oljeexporten står för cirka 70 procent av exportintäkterna.

Landet har en befolkning på 18,7 miljoner invånare. Ytan omfattar 2,7 miljoner kvadratkilometer, vilket är i storlek med Argentina. Huvudstad är Nur-Sultan och landets största stad är Almaty.

Landets första president Nursultan Nazarbajev drev i 29 år ett auktoritärt styre med begränsat utrymme för politisk opposition och medier. När han avgick 2019 togs posten över av hans allierade Kasym-Zjomart Tokajev.

När landet höll parlamentsval i januari förra året bojkottades det av det enda registrerade oppositionspartiet.

Källa: NE, AFP, TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Protester i Kazakstan

Mer i ämnet