Foto: TT & Shane Alexander Caldwell

Oslopolisen får böta för tortyrliknande arbetsmetoder

Uppdaterad
Publicerad

Polisen i Oslo har under minst tio år använt batonger för att bända upp käken på människor som misstänks förvara droger i munnen. Efter ett uppmärksammat fall som fångats på bild utan polisens vetskap måste de nu betala 80.000 norska kronor i böter.

I det uppmärksammade videoklippet som filmades den 21 maj 2013 i Oslo syns hur två norska civilklädda poliser lägger ner en man på marken och stoppar var sin batong i munnen på honom eftersom de misstänker att han har droger i munnen.

– För mig var det uppenbart att det som hände på gatan utanför mitt hem var fel. Det var inte heller en enskild händelse. Det är uppenbarligen något väldigt fel med hur polisarbetet genomförs i Oslo, berättar frilansdokumentärfilmaren Shane Alexander Caldwell som fångade händelsen med sin mobil.

Han jobbar just nu med sin dokumentär Serpent in Paradise, om etnisk diskriminering i Norge, och kommer använda det 18 minuter långa videoklippet som en del i filmen.

När Shane Alexander Caldwell publicerade videoklippet på sin sajt valde Spesialenheten for politisaker, som bland annat utreder polisvåld, att starta en utredning om det filmade fallet och förekomsten av batonger i munnen på misstänkta brottslingar.

Videon uppdagar flera brottsliga metoder

Enligt myndighetens rapport som släpptes i slutet av januari i år har fallet som Shane Alexander Caldwell fångade på bild uppdagat att Oslopolisen använder flera olagliga metoder i sitt arbete. Det grövsta övertrampet är enligt den 16-sidiga rapporten att poliser åtminstone sedan 2005 stoppat batonger i munnen på människor som misstänks ha haft droger i munnen.

Poliserna i videoklippet berättar i rapporten att de ansåg att metoden var det mest skonsamma sättet att hindra någon från att svälja droger. En av dem uttrycker förvåning över uppmärksamheten som metoden fått eftersom han menar att den varit godkänd. Han säger att han till och med i rättegångar berättat om hur batonger använts för att hindra misstänkta att svälja droger och att varken åklagare, försvarsadvokater eller domstolen reagerat på metoden.

Men Spesialenheten for politisaker skriver i sin rapport att polisens beteende kan vara ett brott mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Artikel tre lyder: ”Ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning”.

”Batong är ett överfallsvapen”

De beskriver handlingen som brutal och skriver att det medför risker för mun och tänder.

”Batongen är ett överfallsvapen och kan absolut inte anses vara passande att användas i munnen, varken på grund av utformningen eller med tanke på hygien”, står det i rapporten.

Poliserna i videoklippet menar att den misstänkte mannen svalde droger. Spesialenheten for politisaker kritiserar poliserna för att de inte skrev en händelserapport, trots att de ansåg att fallet var så pass allvarligt att de stoppade batonger i munnen på mannen.

Även faktumet att han kördes ut ur staden kritiseras. Polisens metod att köra människor utanför staden och släppa av dem där utan möjligheter att ta sig tillbaka anses inte ligga inom lagens gränser. ”Det är svårt för Spesialenheten att se syftet med att köra bort människor”, står det i rapporten. Men trots det är detta inte något som kan straffas enligt myndigheten eftersom de enskilda poliserna följt en praktik som de trodde följde lagen.

Oslopolisen accepterar inte slutsatserna

Mannen som misstänktes ha svalt droger anklagar den norska polisen för rasism, men Spesialenheten for politisaker finner inga bevis för det enligt rapporten.

De enskilda poliserna frias för sina ageranden, men Oslopolisen straffas för grovt tjänstefel och måste betala 80.000 kr.

Oslopolisen hade fram till i dag på sig att ge ett svar på kritiken. Runt lunchtid skickade polisen ut ett pressmeddelande där de ifrågasätter Spesialenheten for politisakers slutsatser som lett till böterna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.