Utrikes

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Problemet var att Turkiet har sin egna definition av terrorism”, säger Finlands utrikesminister Pekka Haavisto. Hör honom om de sista timmarna innan man slutligen nådde en överenskommelse. Foto: TT

Överenskommelsen med Turkiet nåddes över en kafferast

Uppdaterad
Publicerad

Vägen fram till en överenskommelse med Turkiet var allt annat än rak. Men de hårdaste knutarna ska enligt Finlands utrikesminister Pekka Haavisto ha lösts upp över några koppar kaffe.

– En kaffepaus kan vara väldigt nyttig, säger statsminister Magdalena Andersson (S) till SVT.

Vid lunchtid på tisdagen var osäkerheten fortfarande stor om Sverige och Finland skulle kunna komma överens med Turkiet. Samtalen med Recep Tayyip Erdogan ska ha gått i cirklar i timmar när man under eftermiddagen bestämde sig för en paus, skriver Bloomberg.

– Ingenting hände under de första två timmarna. Då tog vi en kaffepaus, och som alltid är det då de bästa idéerna kommer fram, berättar Pekka Haavisto i en intervju.

”Förklarat vårt arbete”

När de återvände till förhandlingsbordet ska de två sidorna ha kunnat mötas kring Turkiets oro i säkerhetsfrågorna och synen på terrorism. Enligt Reuters ska det plötsliga genombrottet till och med ha förvånat toppmötets tjänstemän.

– Sverige och Finland har kunnat förklara vårt arbete mot terrorism och hur vi har skärpt lagstiftningen och kommer att fortsätta att stärka den, sa Magdalena Andersson efteråt.

Några timmar senare kom beskedet att Turkiet stöder ett svenskt och finskt Natomedlemskap.

Exakt vilka ord som yttrades för att lätta upp låsningarna är höljt i dunkel. Amerikanska medier rapporterar om att USA och president Joe Biden spelat en avgörande roll i att Erdogan till släppte sitt veto.

– Det är jag helt övertygad om att de har haft, säger Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska Institutet, till SVT Nyheter.

Enligt Hallenberg har USA ”vridit om armen på Erdogan och gett honom några sockerbitar”, det senare i form av ett möte med Biden och signaler om en potentiell försäljning av amerikanska F-16 stridsflygplan.

Biden ringde Erodgan

Enligt CNN fick Biden på tisdagsmorgonen en begäran från Magdalena Andersson och Finlands president Sauli Niinistö om att det var läge att ringa upp Erdogan. I samtalet med Turkiets president ska Joe Biden ha uppmanat honom att ta tillfället i akt och avsluta förhandlingarna under Nato-toppmötet.

På frågan vilken roll USA har haft, och om en eventuell, separat överenskommelse med Turkiet kan ha bidragit till utfallet, svarar Andersson SVT på torsdagen:

– Jag känner inte till någon sådan deal, men däremot är det klart att vi har fått hjälp från andra Natoländer som ser att Sverige och Finland bidrar till den samlade säkerheten.

På en senare presskonferens säger Biden inget om några försäkringar till Turkiet, men däremot att USA bör modernisera och sälja sina F-16-plan. För detta behövs dock kongressens godkännande.

Överenskommelsen med Turkiet

I ett dokument på Natos hemsida finns nu hela överenskommelsen mellan de tre länderna utlagd. Det här är vad som står i avtalet:

  • Som blivande Natoländer ger Finland och Sverige sitt fulla stöd till Turkiet vad gäller hot mot landets nationella säkerhet. Därför kommer de nordiska länderna inte att ge stöd till YPG/PYD eller Gülenrörelsen. Sverige och Finland fördömer också otvetydigt alla terroristorganisationer som utför attacker mot Turkiet och visar solidaritet med landet och offrens familjer.  
  • Sverige och Finland bekräftar att PKK är en förbjuden terroristorganisation och förbinder sig till att förhindra aktiviteter utförda av PKK, andra terroristorganisationer och dess förgreningar. De tre länderna har kommit överens om att förhindra dessa gruppers verksamheter.  
  • Sverige bekräftar att en ny och tuffare terrorbrottslag träder i kraft den 1 juli och att den svenska regeringen förbereder ytterligare skärpningar av antiterroristlagstiftningen.  
  • Turkiet, Finland och Sverige bekräftar att det inte finns några nationella vapenembargon länderna emellan. Sverige ändrar sitt nationella regelverk för vapentillgångar i förhållande till andra Natoländer. I fortsättningen kommer försvarsexporten från Finland och Sverige också att befästas i linje med försvarsalliansens solidaritet och i enighet med artikel 3 i Washingtonföredraget.  
  • Länderna har också kommit överens om att Finland och Sverige ska ta itu med Turkiets väntan på utvisningsbegäranden av terrormisstänkta snabbt och noggrant med hänsyn till information, bevis och underrättelser från Turkiet.  De tre länderna åtar sig också att bekämpa desinformation och att förhindra att de inhemska lagarna missbrukas till förmån för, eller främjande av, terroristorganisationer. Finland och Sverige förbinder sig också till att stödja Turkiet och andra icke-EU-allierade Natoländer i befintliga och framtida initiativ inom Europeiska Unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik.  
  • För genomförandet av dessa steg kommer Sverige och Finland att inrätta en ”Permanent joint mechanism” där experter från bland annat utrikes- och inrikesdepartementen deltar samt experter från underrättelsetjänster och säkerhetsinstitutioner. 

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.