Foto: TT

Förbud mot plastkassar i flera länder

I ett försök att minska användandet av plastkassar föreslår Naturvårdsverket att de svenska kassarna ska kosta minst fem kronor. Men i ett antal av världens länder går man ett steg längre och har helt förbjudit användandet av plastpåsar.

Plastpåsar är ett stort miljöproblem och allt fler av världens länder försöker nu minska användandet av kassarna.

Enligt ett EU-direktiv vill man även inom unionen minska förbrukningen av påsarna med målet 90 påsar per person år 2019, och i ett antal av de europeiska länderna har man också redan infört olika typer av förbud mot plastkassar inom handeln.

Ett exempel är den avgift på bärkassar som den brittiska dagligvarukedjan Tesco införde under hösten 2015 – en åtgärd som snabbt visade sig vara effektiv. Sedan avgiften infördes i oktober har antalet påsar minskat med nästan 80 procent, enligt BBC.

Franskt förbud

Även i Frankrike försöker myndigheterna nu minska användandet av plast och har sedan den 1 januari 2016 infört ett förbud mot att lämna ut plastbärkassar, såväl gratis som mot betalning. Än så länge omfattar förbudet inte ost och bakverk – men den 1 januari 2017 ska all plast vara borta från handeln.

Frankrikes regering anser att man utöver att gynna miljön även kan tjäna pengar på plastförbudet, då man istället för att importera billiga plastpåsar från Kina nu kan låta franska företag producera biologiskt nedbrytbara påsar av majs eller potatis.

Förbud mot plast

Andra länder har tagit ytterligare ett steg mot ett totalt plastförbud och i Sydafrika riskerar man böter och till och med fängelse om man som handlare lämnar ut den tunnare sortens plastpåse.

Målsättningen är att få fler att använda den tjockare varianten som tål att återvändas fler gånger eller att ta med sig en egen tygkasse när man handlar.

Även i länder som Rwanda, Taiwan, Bangladesh, delar av Indien samt i Kenya har plastpåsar förbjudits.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer