• Tekniskt meddelande:

    Pga tekniska problem går vissa program just nu inte att se i SVT Play och på svt.se, vi beklagar detta och arbetar för en snar lösning.

Visa alla (2)
Visa alla (2)

Polska valet: Frikostiga löften till besvikna

Publicerad

ANALYS · Det kan bli ett helt annat Polen som träder fram om det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa, PiS, vinner valet. Partiledarens stora förebild är den närmast auktoritäre ledaren Viktor Orbán i Ungern.

PiS är ett konservativt, religiöst (katolskt) parti som vill att staten ska ha betydande kontroll över ekonomin. Det är euro- och EU-skeptiskt. Det är mot ett ökat EU-inflytande över de nationella staterna.

Det säger sig vilja försvara en polsk nationell identitet och förespråkar traditionella värderingar. Det är mot till exempel aborter eller samkönade partnerskap.

Frikostiga löften

Partiets sociala och ekonomiska politik kan på en del områden paradoxalt nog närmast kallas vänsterpopulistiskt. Men när det gäller allmänna värderingar är det djupt konservativt.

PiS ger i valet frikostiga löften åt alla dem som menar att de inte har tjänat på den ekonomiska politik som förts av det regerande högerliberala Medborgarplattformen, PO.

PiS lovar att återställa pensionsåldern från 67 till 65 år för män och 60 för kvinnor, sänka skatten för låginkomsttagare, höja minimilönen, höja barnbidragen, sänka momsen, och ge fria läkemedel åt de äldsta. Privatiseringar ska stoppas. Även småföretagare ska få sänkta skatter.

Inspirerad av Orbán

Ekonomiska experter menar att ett förverkligande av PiS löften skulle skada den polska ekonomin kraftigt eftersom man saknar ett trovärdigt program för att finansiera förmånerna.

Kaczyński har inspirerats av den auktoritäre ungerske ledaren Viktor Orbán, särskilt när det gäller hans ekonomiska politik.

– Det kommer en dag när Warszawa blir ett andra Budapest, sade Kaczyński redan i valrörelsen 2011.

Ekonomiskt handlar det om att PiS också vill öka skatterna för bolag med utländska intressen. Det rör stora detaljhandelskedjor (de flesta i Polen är utlandsägda), banker (två tredjedelar är utlandsägda) och andra företag som skickar vinstmedel utomlands.

Även detta menar kritiker kan bli ett hot mot polsk ekonomi.

Konflikter med omvärlden

Men Kaczyński ställer inte upp själv som premiärministerkandidat för sitt parti. Det antas att han själv anser sig vara för kontroversiell. Till den rollen har Beata Szydło valts. Hon var har blivit en stor politisk stjärna eftersom hon ledde PiS presidentkandidat Andrzej Dudas segrande valrörelse i våras.

Men det anses allmänt känt att det är Kaczyński som styr partiet. När Szydło blev premiärministerkandidat var det Kaczyński som utsåg henne,

Under drygt ett år från 2006 till 2007 var Jarosław Kaczyński premiärminister i Polen medan hans tvillingbror Lech var president (2005-2010). Det var en tid med konflikter med EU där Polen försökte hävda sin suveränitet och hotade att spoliera EU-beslut genom att lägga in vad som faktiskt var ett veto.

Det blev också konflikt med Ryssland som EU försökte inleda ett samarbete med. Likaså blev förhållandet mellan Tyskland och Polen spänt.

Polarisering

Kaczyński har konsekvent i förhållandet till Tyskland betonat tyskarnas krigsbrott och skuld under andra världskriget. En av orsakerna till hans EU-skepsis är Tysklands starka ställning inom gemenskapen.

Under ”tvillingarnas” styre skedde också en klar polarisering inom Polen. PO varnar sina väljare för att detta samhällsklimat kan komma åter. Bland annat varnar man för att man riskerar att få en religiös stat, där alltså katolska kyrkan skulle få ökad makt. Det är annars ett fenomen som mest förekommer i muslimska länder.

För PiS handlade det på 2000-talet bland annat om att jaga före detta kommunister och deras anhängare som de menade hade kommit undan för lätt efter den demokratiska omvälvningen i landet.

Åtta partier ställer upp i hela landet

Visa

Det är 460 platser som ska utses för ”underhuset”, sejmen. Till senaten, ”överhuset”, väljer man 100 kandidater.

Landet är indelat i 41 valdistrikt. Mandatfördelningen sker enligt en proportionell valmetod för sejmen. Senaten utses i enmansvalkretsar (personval) där den som får flest röster vinner mandatet.

Det finns en femprocentsspärr för partier och en åttaprocentsspärr för partikoalitioner.

8 partigrupperingar ställer upp över hela landet, 9 partier ställer upp regionalt.

Medborgarplattformen (PO): högerliberalt, pro-EU

Lag och Rättvisa (PiS): 3 partier: konservativt, religiöst, EU-skeptiskt

Förenade vänstern (ZL): 6 partier: socialister, gröna, socialdemokrater

Polska folkpartiet (PSL): mitten-högerparti, landsbygdsparti

Koalitionen för Polens förnyande (KORWIN): extremt högerliberalt, EU-skeptiskt

Kukiz’15 (K’15): Närmast högerpopulistiskt, leds av rockstjärnan Paweł Kukiz

Modern (.N): Liberalt, pro-europeiskt

Razem (Tillsammans): socialistiskt, socialdemokratiskt

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.

Parlamentsval i Polen 2015

Mer i ämnet