Det blev stökigt när en av tre tillståndsgivna demonstrationer mot Zarifs besök började förflytta sig från Mynttorget i Stockholm mot utrikesdepartementet, rapporterar Expressen. Tidningens tv-bilder visar kaotiska scener där demonstranter motas tillbaka av både hästburna poliser och poliser rustade med hundar och batonger. På ett filmklipp syns en polis måtta slag mot demonstranterna, samtidigt som två personer tycks ha fallit omkull på marken i tumultet.
Ett hundratal poliser finns på plats, enligt Expressen. I folkhopen vajar den iranska flagga som användes i landet innan den islamiska revolutionen 1979 och demonstranter bär plakat med budskap så som ”Zarif = Goebbels”.
Europaresa
Det är en ansträngd iransk utrikesminister som besöker Stockholm. Javad Zarif var med och förhandlade fram den globala kärnenergiuppgörelse som skulle förhindra att hans hemland utvecklar kärnvapen. Nu kämpar han för att avtalet inte ska kollapsa helt.
– Zarif är på en rundresa där han vill säkra Europas tydliga stöd för Iranavtalets överlevnad. Det är huvudpunkten vid Sverigebesöket, konstaterar Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
– Han är själv utsatt för sanktioner från USA, det är till exempel inte klart om han får resa till FN:s högnivåvecka och tala i generalförsamlingen i september.
Javad Zarif kommer till Stockholm från Helsingfors och åker i morgon vidare till Oslo.
I rävsax
Skälet till att kärnenergiavtalet är så hotat är att USA:s president Donald Trump i fjol backade från det och återinförde sanktioner mot Iran. Avtalet slöts 2015, då USA leddes av Trumps företrädare Barack Obama. Det gav omvärlden insyn i Irans atomenergiprogram och bantade detta, i utbyte mot hävda ekonomiska sanktioner.
Donald Trump sågade överenskommelsen redan som presidentkandidat. Men avtalets övriga undertecknare (Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina) vill hålla fast vid det och har hamnat i något av en rävsax på grund av Washington DC:s sanktioner.
– Från svensk sida ses Iranavtalets överlevnad som helt väsentligt för nedrustning och avspänning, säger Hammargren.
Hjälpa de hårdföra?
USA:s sanktioner slår hårt mot en redan misskött ekonomi och det är tydligt att iranierna är besvikna över att de europeiska länderna inte levt upp till avtalets åtaganden om att främja fri handel. Men de europeiska ledarna, inklusive utrikesminister Margot Wallström, lär också ha en del att säga om Irans agerande.
– Det finns saker som Iran måste göra, exempelvis åtgärder som ska motverka penningtvätt, säger Hammargren.
TT: Vad händer om Iranavtalet inte överlever?
– Då stärks de hårdföra krafterna i Iran ännu mer. Javad Zarif har fått väldigt hård kritik för avtalet på hemmaplan. I våras lämnade han till och med in sin avskedsansökan, men fick stanna kvar.
Hammargren säger att hårdföra krafter i Teheran har hotat med att stänga Hormuzsundet, om Irans sjöfart skulle blockeras där. Samma krafter skulle också kunna vara redo att backa ur ickespridningsavtalet (av kärnvapen) i ett uppskruvat läge. Skulle USA:s press öka kan det hjälpa hårdföra och ärkekonservativa krafter att samla nationalistiskt stöd.
Tortyr och dödsstraff
De närmaste månaderna är därför avgörande. Teheran försöker å ena sida köpa sig tid, med tanken på att USA håller presidentval nästa år, och å andra sidan göra något åt de sanktioner som slår hårt mot civilbefolkningen.
Under besöket i Stockholm ska Zarif bland annat möta utrikesminister Margot Wallström (S), hälsa på i riksdagen, träffa den förre utrikesministern Carl Bildt och hålla ett föredrag på fredsforskningsinstitutet Sipri. Han kommer direkt från Finland och reser efter Sverigebesöket vidare till Norge.
Som företrädare för ett land som är hårt kritiserat för bristande rättssäkerhet och yttrandefrihet, diskriminering av kvinnor samt tillämpning av tortyr och dödsstraff lär han under sin resa också tvingas prata om detta. Ur blågult perspektiv lär specifikt situationen för den dödsdömde svenskiranske läkaren Ahmadreza Djalali lyftas. Djalali greps 2016, anklagad för samröre med Israels underrättelsetjänst och dömdes till döden året därpå.
Strider mot folkrätten
Efter oroligheterna i Hormuzsundet i sommar då Iran beslagtagit flera fartyg – bland dem brittiskflaggade Stena Impero som ägs av svenska Stena Bulk – lär även vikten av fri sjöfart tas upp.
Iransksvenske Said Mahmoudi, professor i internationell rätt och expert på havsrätt, säger att han förväntar sig att Stena Impero kommer att släppas inom några dagar. Detta eftersom en iransk oljetanker som beslagtogs av den brittiska marinen i juli nu fått lämna Gibraltar.
– I och med att Stena Impero var en vedergällning för Gibraltar så lär problemet vara löst, säger han till TT.
– Sedan är frågan om beslagtagningarna strider mot folkrätten, vilket jag anser att de gör, och vilka konsekvenser det kan få.