Kort efter att uppgifterna kom om att USA gett Ukraina tillstånd att använda amerikanska långdistansvapen mot Ryssland undertecknade president Vladimir Putin landets nya kärnvapendoktrin.
Att förändringar var på gång meddelades dock redan i september.
Dokumentet, som definierar när landet kan tänkas överväga att utföra en kärnvapenattack, är en utökad variant av den tidigare versionen från 2020.
”Ett kritiskt hot”
Tidigare kunde en kärnvapenattack övervägas om Ryssland eller dess allierade utsätts för en sådan, eller om Rysslands ”själva existens” hotas av en aggression med konventionella vapen.
Texten har nu förändrats till att omfatta en attack mot Ryssland och/eller Belarus med konventionella vapen som anses utgöra ett ”kritiskt hot” mot ländernas suveränitet eller territoriella integritet.
Ett svar med kärnvapen kan nu även övervägas om militära formationer och/eller anläggningar utanför Ryssland först attackeras med massförstörelsevapen.
En punkt har dessutom lagts till som gör ett kärnvapensvar möjligt om en signifikant samling fientliga luftburna vapen eller flygplan korsar gränsen till Ryssland.
Inkluderar nu tredje part
Ytterligare en förändring i den ryska kärnvapendoktrinen berör mot vem en eventuell kärnvapenattack kan riktas. Från och med nu kan en aggression mot den ryska federationen och/eller mot dess allierade från en enskild stat i en militär koalition anses som en aggression från koalitionen som helhet.
En aggression från en stat som inte besitter kärnvapen, men i vilken en kärnvapenmakt är direkt eller indirekt inblandad, kommer att anses som en mellan länderna gemensam attack mot Ryssland, står det i doktrinen.
Dragit sig ur avtal
Sedan invasionen av Ukraina inleddes har Ryssland dragit tillbaka sin ratificering av CTBT, ett internationellt avtal som förbjuder provsprängningar av kärnvapen. Landet har sedan dess genomfört kärnvapenövningar och motiverat dem med ”nya yttre hot”.
Kreml har även sagt att man inte är intresserade av att underteckna ett nytt START-avtal tillsammans med USA när det löper ut 2026. I avtalet, som först upprättades 2011, kom länderna överens om att begränsa antalet utplacerade kärnvapen till ett specifikt antal.