På en privat klinik i Japan undersöks om barn drabbats av cancer efter Fukushima-katastrofen. Foto: SVT

Rädda för cancer efter Fukushima

Uppdaterad
Publicerad

Efter kärnkrafthaveriet i Fukushima 2011 är många japaner rädda att drabbas av cancer. Men experter är oeniga om riskerna.

I Agenda 26 januari debatterade Jan Björklund (FP) och Åsa Romson (MP) kärnkraftens vara eller icke vara i Sverige. I Japan, där det mesta av kärnkraften stängts ner efter katastrofen i Fukushima, är misstron mot kärnkraften och myndigheterna stor.

Det var den 11 mars 2011 som Japan drabbades av jordskalv och tsunami. Kärnkraftverket i Fukushima exploderade.

Agenda

I dag är 20 kilometer runt kärnkraftverket en förbjuden zon. Radioaktiviteten är fortfarande hög. Staden Okuma ligger öde och övergiven.

Men bara sex mil från Fukushima skördar man ris. Kazuya Tarukawa odlar ris och  frukt och grönsaker.

– Vi andas in radioaktiva partiklar. Jag tror att om fem-tio år kommer det att ge vissa effekter på och i kroppen, säger Kazuya Tarukawa.

Litar inte på myndigheterna

I Japan finns en stor oro för att myndigheterna försöker tona ned farorna med det radioaktiva utsläppet. Många föräldrar tar sina barn till en privat klinik för att undersöka dem. De är rädda att de ska drabbas av cancer.

– Vi vet inget om hur allvarlig situationen är. Vi vet inte vad som sker. Jag kan inte lita på dem, säger en av föräldrarna, Tomoko Koike.

Hennes barn har redan undersökts av de lokala hälsomyndigheterna utan anmärkning, men här på det privata Hirata–sjukhuset hittar man cystor på fyraåriga Sakis sköldkörtel.

– De hittade ett par cystor. Jag blev väldigt chockad. Jag vet inte om länsstyrelsens undersökning gjordes slarvigt överlag, eller om min dotter inte blev ordentligt undersökt, säger hon.

Barnen i Tjernobyl drabbades

Det finns tecken på att sköldkörtelcancern har ökat. Man har sett 18 bekräftade fall av cancer och 25 misstänkta fall – betydligt fler än före katastrofen. Sköldkörtelspecialisten Akira Sugenoya är oroad. Han har arbetat med barnen i Tjernobyl, som drabbades av en kärnkraftkatastrof 1986.  Där drabbades 6.000 barn av sköldkörtelcancer.

– Läkarna i Fukushima säger att det inte borde visa sig så tidigt och att det inte kan bero på kärnkrafthaveriet. Men det är ovetenskapligt och oseriöst och inget som vi forskare kan acceptera, säger han.

En som inte är orolig är Geraldine Thomas, professor i molekylär patologi i London. Hon arbetade med radioaktivitetens effekter efter kärnkraftkatastrofen i Tjernobyl.

”Oroa inte i onödan”

– Antalet fall av sköldkörtelcancer i Japan lär inte öka efter Fukushima. Mängden radioaktivt jod som släpptes ut där var helt enkelt mindre än den i Tjernobyl. Om man använder avancerad teknik för att att leta efter något, som man nu gör i Japan, så kommer man att hitta det. Man hittar en del av det problemet. Men man får inte övertolka resultatet och oroa människor i onödan, säger Geraldine Thomas.

Världshälsoorganisationen WHO har gjort en bedömning som visar på en något förhöjd risk att få sköldkörtelcancer i de mest utsatta områdena. Det är svårt att få fram användbar statistik. Det har varit mycket hemlighetsmakeri runt Fukushima–olyckan, som skapat misstro. En majoritet av japanerna är i dag negativa till kärnkraften.

Pappan tog sitt liv efter Fukushima

Bonden Kazuya Tarukawa har drabbats hårt av katastrofen. När det såg som mörkast ut tog hans far livet av sig.

– Pappa brukade alltid säga att om en olycka inträffar, så är det inget som människan kan styra över eller förhindra. Men varför måste det enda landet i världen som drabbats av två atombomber bygga så många kärnkraftverk? Efter haveriet i Fukushima sa pappa: ”Titta, det blev precis som jag sa”. Japan som land beter sig idiotiskt, säger han.

Agenda söndag 26 januari kl 21.15 i SVT2. I studion Torbjörn Wahlborg, Vattenfalls nordenchef. Debatt om kärnkraften mellan Åsa Romson (MP) och Jan Björklund (FP). Se programmet här och i efterhand här.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Agenda

Mer i ämnet