Utrikes

Rasistvåld skakar Moskva

Uppdaterad
Publicerad

Tusentals i kravaller med polisen, mord, misshandel och rykten om väntande uppgörelser. Moskva kokar av etnisk spänning.

Dussintals bussar med kravallpolis i hjälmar och skottsäkra västar rullade in på Manege-platsen i centrala Moskva på måndagen, medan president Dmitrij Medvedev talade bistert till sitt nationella säkerhetsråd.

-Polisen måste använda alla nödvändiga lagliga åtgärder för att stoppa agerande som syftar till att anstifta en etnisk fejd. Sådant här agerande hotar landets stabilitet, sade Medvedev.

På internet spreds under tiden rykten och appeller om kommande nationalistiska massmöten och väntande bråk.

”Döda! Döda!”

Allt började den 6 december då 28-årige Jegor Sviridov, från en av fotbollsklubben Spartaks hårdföra supporterskaror, sköts ihjäl i ett bråk med ”kaukasier” – personer med ursprung i sydryska delrepubliker som Tjetjenien och Dagestan eller de forna sovjetrepublikerna Armenien, Georgien och Azerbajdjzan, och som flitigt utpekas som kriminella.

Andra klackmedlemmar och ultranationalister gjorde gemensam sak och samlades till stormöte på Manege-platsen i lördags. Manifestationen för Sviridov urartade dock i en ren pogrom.

-Döda! Döda! Ryssland åt ryssarna! vrålades det från hopen, enligt vittnesmål i ryska massmedier.

Närmare 7.000 demonstranter slogs vilt med polisen. En grupp mörkhyade som råkade befinna sig i närheten misshandlades grovt. Flera av ”fotbollsfansen” gjorde nazisthälsningar.

Fotbolls-VM

Ryssland hyser över 100 etniska ursprungsbefolkningar, främst i Norra Kaukasus, men också längs ishavskusten, i Sibirien och vid Volga. Samtidigt har den ryska nationalismen ständigt varit stark och stundtals närmast extrem, inte minst i fotbollsklackarna.

Den ryska fotbollen har länge haft problem med våld och rasism kring matcherna. Nu är dessutom situationen extra känslig eftersom Ryssland tilldelats värdskapet för VM 2018.

”Det är ingen lek längre” kritiserade tidningen Sport-Express på måndagen och anklagade myndigheterna – både inom och utanför fotbollen – för att blunda för våldet och nynazismen. Tidningen jämförde med situationen i Tyskland innan Adolf Hitler kom till makten.

”Många invånare, inklusive makthavare, i Weimarrepubliken såg inte heller något farligt i att det på gatorna marscherade ungdomar i bruna skjortor. Det var bekvämare så”, skrev Sport-Express.

TT

Bakgrund: Ryska ultranationalister

Mycket av dagens ryska ultranationalism härrör från rörelsen Pamjat (Minnet) som under slutet av sovjeteran utvecklades från en kulturhistorisk intresseförening till en allt mer nationalistisk och antisemitisk organisation.

Ur Pamjat föddes 1990 exempelvis närmast nynazistiska Rysk nationell enighet (RNE) som i sin tur knoppat av sig i flera andra grupper.

Bland de starkaste i dag är Slaviska förbundet och Rörelsen mot illegal invandring (DPNI). De två grupperna har överraskande nog fått officiella tillstånd att demonstrera flera gånger under det senaste året, vilket lett till hård kritik från människorättsaktivister som själva sällan får tillstånd att hålla manifestationer.

Många av ultranationalisterna är knutna till landets hårdföra fotbollsklackar – framför allt hos Moskva-lagen Spartak och CSKA samt Zenit från S:t Petersburg.

Nationalisterna finns även till vänster i form av Kremlkritiske författaren Eduard Limonovs Nationalbolsjevikiska parti, som kombinerar kommunism och nazism, bland annat under en flagga som i princip ser ut som den nazityska, men med hammare och skära i stället för hakkors i mitten.

Trots sin extrema ideologi har Limonov samtidigt accepterats som ledande medlem av den breda oppositionsalliansen Det andra Ryssland.

Källa: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.