I dagsläget har företagen utan skäl rätt att neka anställda att jobba på distans. Nu får de anställda i stället bestämma själva.

Det är det gröna partiet GroenLink och det EU-vänliga partiet D66 som drivit igenom lagstiftningen, som i juli röstades igenom i parlamentet. Nu återstår bara att den ska godkännas av senaten, något som bara anses vara en formalitet.

– Under coronaperioden såg vi att hybridarbete har fördelar för väldigt många anställda. Det ger dem möjlighet att hitta en bättre balans mellan arbete och fritid och minska restider, sa Senna Maatoug, från GroenLinks till Daily Mail, i samband med att lagen gick igenom.

Risk för sämre flexibilitet

Men det finns motståndare. Nederländernas största arbetsgivarorganisation AWVN menar att lagen inte behövs då de flesta företag redan har en generös policy för distansarbete. I snitt jobbar holländare 6,5 timmar i veckan på distans.

– Om en anställd vill jobba hemma måste arbetsgivaren bevisa att det inte är en bra idé. Det gör att balansen mellan anställd och arbetsgivare blir förändrad och det blir svårare för arbetsgivaren att få till en flexibel process, säger Jannes Van de Velde, presschef på AWVN, till SVT.

Global attitydförändring

Holländarna är först med att lagstadga distansarbete som en rättighet, men det pågår förändringar även i andra länder.

Sedan pandemin vill allt fler ha möjlighet till hybridarbete och enligt en undersökning från WFH Research säger nästan 20 procent av holländarna att de kommer att söka sig till andra jobb om de inte får möjlighet till hemarbete.

I Sverige är siffran strax över 16 procent.

Fackförbundet FNV, som varit med och drivit på lagförändringen, ser att det allt mer blir arbetstagarnas villkor som gäller.

– Jag tror man blir mer attraktiv som arbetsgivare om man kan erbjuda bra digitala lösningar och möjligheter till hybridarbete, säger Hans Walthie, kommunikationsansvarig på FNV.