”Det blir allt farligare, mer hotfullt och mer riskfyllt att jobba som journalist”, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser Foto: Jens Sølvberg / TT

Reportrar utan gränser: Situationen för journalister försämras varje år

Publicerad

De hotas, misshandlas och fängslas. Allt för att de rapporterar om hur verkligheten ser ut. Journalister världen över stöter på tufft motstånd, även här i trygga Europa.

– Det blir allt farligare, mer hotfullt och mer riskfyllt att jobba som journalist, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser.

Det kan handla om att bli verbalt eller fysiskt attackerad när man som journalist försöker utföra sitt jobb, men det kan också handla om att tystas ned av sin egen regering eller till och med fängslas. Hoten mot pressfriheten är många, och enligt Reportrar utan gränser blir situationen värre för varje år.

Den största försämringen ser man i Europa och Nord- och Sydamerika, enligt årets pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser. I till exempel Polen och Ungern tar regeringen och staten alltmer kontroll över media och försöker kontrollera vad journalister rapporterar, menar Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser. Detta sprider sig även till andra länder, som Slovenien, Kosovo, Albanien och Serbien.

– Men vi ser även försämringar inom EU, i till exempel Tyskland, Italien och Frankrike. Då handlar det mer om allmänheten och rättssystemets relation till journalister och deras säkerhet, säger han.

Fjolåret i USA sticker ut

Även i USA har läget förvärrats. Förra årets utveckling i USA med våld mot journalister sticker ut. Det var fler attacker mot journalister i USA förra året, än det varit totalt de tre föregående åren tillsammans.

– Det som sker i USA och så som politiker agerar där tenderar att spilla över på andra länder. Därför är USA ett väldigt viktigt land när det kommer till pressfrihet, för det präglar faktiskt pressfriheten och hur man agerar mot journalister i resten av världen.

Pandemin används som ursäkt

Han pekar ut pandemin som en tid då flera länder tog tillfället i akt för att införa lagar och restriktioner som begränsar kritiska och granskande journalister. Det kan till exempel handla om att den enda informationen om covid-19-hanteringen skulle komma från regeringen, ingen annan information fick spridas. Journalister som ifrågasatte regeringens politik eller agerande har censurerats, fängslats eller fråntagits sitt tillstånd att arbeta.

– I till exempel i Ungern hotade man med rättsprocesser mot journalister som inte spred regeringens plan för att hantera pandemin. Även i Serbien och Kosovo såg vi hur journalister som granskade sina regeringars planer för covid-19 faktiskt dömdes och fängslades. I Tyskland såg vi protester där journalister råkade illa ut.

Även Sverige drabbat

Inte ens Sverige har varit helt fritt från konflikter, trots att vi ligger på tredje plats på rankningen.

– Vi såg kommuner som försökte hindra journalister att få ut offentliga data kring smittspridningen.

SVT:s Europakorrespondent, David Boati, har själv upplevt den hotfulla stämningen på nära håll.

– Jag har bevakat ett par anti-corona-demonstrationer, där det varit tydligt att majoriteten inte är helt vänligt inställda till vad de uppfattar som ”mainstreammedia”. Men där har det faktiskt varit en fördel att komma från SVT. För många som varit kritiska mot restriktionerna har Sverige framstått som ett slags frihetligt paradis i Europa och tonen blev betydligt vänligare när de insåg att vi kom från Sverige.

Pressfrihetsindex är en ögonblicksbild av pressfrihetssituationen i ett land baserad på en rad indikatorer som rör pluralism, medias oberoende, kvalitet på lagstiftning och säkerhet för journalister i varje land och region. 180 av världens länder är med på listan och 2021-års lita bygger på data från 2020.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer