Foto: Denis Balibouse, Reuters / TT/SVT

Analys: Rika blir rikare – demokratin trängs tillbaka

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Vi lever i en tid av obegripliga paradoxer; det råder högkonjunktur för ekonomin men lågkonjunktur för demokratin. Förra året tillkom en ny miljardär varannan dag samtidigt som den fattigaste hälften av världens befolkning fick noll i förmögenhetstillväxt. Politikerna tappar makt mot företagen vilket gör väljarna alltmer missnöjda.

Detta, bland annat, handlar toppmötet i Davos om.

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

Det är som ett globalt Almedalen på en alptopp. Och verkligheten har hunnit ikapp världseliten av politiker och företagsledare som samlas till stormöte arrangerat av Världsekonomisk forum, WEF, i den schweiziska alpbyn Davos. Många har blivit stenrika på det senaste årtiondets globalisering. Ekonomin är stark, rekordmånga fattiga lyfts ur fattigdom, ändå har det infunnit sig en känsla av global baksmälla. Klimatkrisen skenar. Inkomstgapen växer. En sömmerska i Bangladesh tjänar mindre under ett helt liv än en vd för ett globalt klädföretag tjänar på fyra dagar enligt en färsk rapport från biståndsorganisationen Oxfam.

Varför ska man bry sig om Davos?

Jo, här blir den större bilden synlig vart världen är på väg, hur globalisering, klimatkris, högerpopulism och demokratiernas kris faktiskt hänger samman. Mötet är som en gigantisk scen där seminarier avlöser varandra med topphjärnor från världens främsta universitet, tankesmedjor och ledare från näringsliv och politik.

Klaus Schwab, World economic forums grundare. Foto: TT

Företagsledarna har miljöångest

2.000 personer från hela världen deltar. Hit väntas 70 stats-och regeringschefer, däribland USA:s president Donald Trump, företagsledare, lobbyister och många journalister. 

Temat är ”Hur skapa en gemensam framtid i en splittrad värld”.

Nytt för i år är att företagsledarna har drabbats av miljöångest att döma av den globala riskrapport som sammanställts innan mötet. WEF har intervjuat 750 av världens ledande experter och företagsledare för att ta reda på vad som oroar dem mest när de blickar mot 2018. Tre av de fem största riskerna är kopplade till klimatkrisen; extremväder, naturkatastrofer och politikers oförmåga att vända trenden och få koldioxidutsläppen att minska. Därtill kommer oron för ett cyberkrig och att den växande spänningen mellan stormakterna ska leda till en konflikt. Dystra spaningar trots att den globala ekonomin går som tåget.

Fattigaste hälften fick noll i förmögenhetsökning

Det är just paradoxerna som fångar intresset i år. Oxfams rapport visar hur den rikaste procenten i världen åtnjöt 82 procent av den samlade förmögenhetsökningen 2017 medan den fattigaste hälften av världens befolkning fick noll ökning. Oxfam kräver att arbete ska premieras över förmögenhet. De föreslår att aktieägarnas vinstutdelning begränsas och miljardärerna ska beskattas med en global skatt. Men frågan är, vem kan fatta besluten om idealistiska appeller för större ekonomisk rättvisa?

En annan rapport ”The Future of Politics” från Credit Suisse forksningsinstitut slår fast att den lovande ökningen av nya demokratier som länge pågått har stagnerat. Odemokratiska länder som Kina och Ryssland är nya förebilder. Spänningarna växer i många länder mellan medborgare och de styrande. Globaliseringens tidevarv är snart över, enligt rapporten, den era då företag flyttade tillverkning till billigare länder. Det skapade nya jobb i låglöneländer som tex Mexiko, och Etiopien men lämnade arbetslösa efter sig i både Europa och Nordamerika.

Trump lär få mothugg

De som offrades på globaliseringsaltaret är förbannade och deras vrede fångas skickligt upp av högerpopulister som USA:s president Donald Trump. Under hans ledarskap vänder USA världen ryggen och satsar nu på ”America First”. Det är för att förklara den politiska kursändringen som Donald Trump på fredag kommer till Davos. Hans budskap är att det som är bra för USA också är bra för resten av världen. Det kommer att bli ett laddat möte mellan trumpismen och globalismen. 

Trumps antibudskap om frihandel kommer få mothugg. Sen han tillträde har han sagt upp flera frihandelsavtal. Men frihandeln gynnar de allra fattigaste i låginkomstländer eftersom den ökade handeln gör det möjligt för dem att kunna köpa billiga hushållsprodukter som kylskåp och spisar. Det är inte så säkert att han varken kommer lyssna eller bryr sig om det perspektivet.

SVT:s team på plats i Davos, Ronald Verhoeven och Erika Bjerström. Foto: SVT

Fakta

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.