Förra året antog det ryska parlamentet rekordantalet 653 propositioner, varav de flesta gällde strafflagstiftningen. Det enligt den ryska oberoende nyhetssajten Mediazona som har analyserat alla lagförändringar tillsammans med människorättsorganisationen Nej till tortyr.

– De ändringar som gjorts i strafflagstiftningen under 2022 gör det möjligt att kalla det året för det mest repressiva i Rysslands moderna historia, säger Elena Jurisjina, analytiker vid organisationen Nej till tortyr.

Repressionerna började långt innan kriget

Enligt organisationen Nej till tortyr började den ryska strafflagstiftningen röra sig åt fel håll redan 2012. Innan dess var landet stadigt på väg åt en demokratisering där medborgarna hade många rättigheter och möjligheter att granska det rättsliga systemet.

– 1996, när Ryssland var redo att gå med i Europarådet, var landet öppet för demokrati och förändrade många lagar som skulle stämma överens med hur det var i Europa. Och den utvecklingen höll i sig fram till 2012, säger Elena Jurisjina.

Men under året då Putin blev omvald som president och enorma protester bröt ut i landet började strafflagstiftningen förändras dramatiskt för att tysta medborgarna. Bland annat infördes en lag om utländska agenter som kunde utse en organisation eller person som opponerade sig mot makten i Ryssland till utländsk agent.

Hundratals åtalade med de nya lagarna

Sedan krigets start har närmare 20 000 personer gripits i Ryssland för antikrigsprotester. I dag är drygt 500 personer åtalade enligt de nya lagarna som antogs förra året och många fler väntar på åtal. Detta enligt den ryska människorättsorganisationen OVD-Info. 

Lagen som används flitigast för att åtala ryska medborgare som protesterar mot den ryska staten är spridande av falsk information om den ryska armén. Oppositionspolitikern Ilja Jasjin är en av de närmare 100 personerna som redan åtalats enligt den lagen.

Se fler exempel i videon ovan.