Så hjälps Estland av ett svenskt Natomedlemskap

Uppdaterad
Publicerad

Om Sverige och Finland går med i Nato skulle Östersjön i praktiken bli ett Nato-innanhav, vilket skulle stärka säkerheten för de baltiska länderna som gränsar till Ryssland.

– Det skulle göra livet mycket svårare för de ryska militärplanerarna, säger Kusti Salm, den högsta tjänstemannen på Estlands försvarsdepartement till SVT.

De baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen som alla är Natomedlemmar och gränsar till Ryssland är troligtvis de som skulle tjäna mest på att Sverige och Finland gick med i försvarsalliansen.

Estlands huvudstad Tallinn  ligger bara omkring 20 mil från den ryska gränsen och i landet finns en internationell Natostyrka under brittisk ledning på omkring 1 200 man placerad.

Sverige och Nato

– Det finns ett tydligt militärt hot, det känner vi alla, situationen har inte varit så här dålig på 30 år, säger Kusti Salm som är statssekreterare vid Estlands försvarsdepartement till SVT.

Vill öka internationella Natostyrkan

Han vill nu att Nato dubblar eller tripplar antalet soldater i den internationella styrkan för att avskräcka Ryssland. Samtidigt noterar han att de ryska styrkor som brukar vara placerade nära den estniska gränsen och vars normala jobb är att ”planera en invasion av Baltikum” nu slåss i Ukraina i närheten av Charkiv.

Hur skulle ett svenskt Natomedlemskap påverka Estland?

– Det skulle göra oss väldigt glada och vara goda nyheter. För Natos säkerhet, vilket också betyder estländsk säkerhet och säkerhet kring Östersjön, så skulle det vara ett positivt steg.

Kusti Salm menar att Estland aldrig har varit säkrare än nu eftersom nivån på försvarsinvesteringar, antalet soldater och mängden ammunition aldrig varit högre än nu.

– Vi är som tryggast men samtidigt har vi den sämsta säkerhetspolitiska situationen under detta sekel, säger han.

På vilket sätt skulle Sverige kunna hjälpa Estland om vi blev medlemmar?

– Framför allt handlar det om gemensamma operationer på Östersjön. Vilka skepp rör sig och vilka rör sig inte? Vi kan dela den militära bilden både till sjöss och i luften och om man har den här medvetenheten så kan man börja agera.

”Varje medlemsstat måste bidra”

Estland har inga egna stridsflygplan, istället bevakas baltiskt luftrum av andra Natoländer enligt ett roterande system. Sverige och Finland har båda starka flygvapen och skulle kunna bidra till säkerheten.

– Varje medlemsstat måste bidra så att vi kan se till att Natos säkerhetsparaply täcker oss alla, säger Kusti Salm, och fortsätter:

– Det enda sättet att avskräcka Ryssland från att attackera är att utstråla att vi är redo från den första centimetern och från den första sekunden.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Sverige och Nato

Mer i ämnet