Fängelsestraff, böter och abortresor. Det kan bli verklighet för personer som vill göra abort i USA efter högsta domstolens beslut att delstater får rätt att förbjuda aborter. Här reder SVT:s reporter ut hur beslutet kan komma att påverka gravida i landet.
Konservativt styrda delstater inför lagar för att strama åt aborträtten. Liberala delstater kontrar med att ingenting kommer förändras – snarare att man kommer arbeta för att stärka aborträtten.
I klippet förklarar SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg vad beslutet betyder.
• Rätten till fri abort i USA kom till genom rättsfallet ”Roe mot Wade” 1973. Den amerikanska högsta domstolen slog fast att delstaten Texas dåvarande abortlagar inte var förenliga med konstitutionen. Domslutet ledde till att abort upp till vecka 24 ansågs vara en konstitutionell rättighet, och att det gick emot USA:s grundlagar för delstater att göra det olagligt.
• I juni 2022 river landets högsta domstol upp det nära 50 år gamla domslutet ”Roe mot Wade”.
• Omkring en tredjedel av USA:s delstater väntas införa skarpa inskränkningar i aborträtten efter beslutet. I flera delstater trädde förändringarna i kraft direkt.
• De nio domarna i högsta domstolen utses politiskt. Republikanska presidenter brukar utse konservativa domare, medan demokratiska presidenter utser mer liberalt sinnade domare. Majoriteten blev, efter Donald Trumps tid som president, konservativ. Det har öppnat upp för en ny tolkning av rätten till fri abort.
• Nuvarade president Joe Biden tycker att kongressen bör återupprätta aborträtten som federal lagstiftning. Tillsammans med andra demokrater menar han att mellanårsvalen i höst blir avgörande för aborträtten i USA.
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.