Med hjälp av ett tätt samarbete mellan framför allt kommuner och polis har man bara i Århus fångat upp 20 återvändare från konfliktzoner. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT

Så ska dansk modell fånga upp radikaliserade

Uppdaterad
Publicerad

Danmark anses som ett föregångsland när det gäller att förebygga våldsbejakande extremism. Med hjälp av ett tätt samarbete mellan framför allt kommuner och polis har man bara i Århus fångat upp 20 återvändare från konfliktzoner.

– Flera av de vi har hjälpt har återvänt till studier och till samhället, säger Allan Aarslev, poliskommissarie och en av modellens upphovspersoner.

Terrorattentatet i London sommaren 2005 blev en väckarklocka för polisen i danska Århus.

– Attentaten i London var en förfärlig händelse och första gången vi hörde talas om ”homegrown terrorism” som vi förstod även skulle kunna ske här och som vi måste förebygga, berättar Allan Aarslev.

Beprövade metoder kombineras med nya

Men i stället för att hitta på en helt ny metod mot våldsbejakande extremism utgick man från det brottsförebyggande arbete man redan tillämpade på bland annat gängkriminalitet.

– Vi kombinerade det vi redan kunde med större närvaro i utsatta områden och med ett nära samarbete med andra myndigheter. Polisens främsta samarbetspartner är kommunen, men man har även ett utvecklat samarbete med Kriminalvården, psykiatrin och den danska säkerhetspolisen, PET.

– Det viktigaste för att lyckas med det förebyggande arbetet är att vi samarbetar över myndighetsgränserna.

Finns i hela Danmark

Metoden, som fått namnet Århusmodellen, tillämpas i hela Danmark och involverar både lokala, regionala och nationella myndigheter, men utgår från lokala förhållanden. Generella insatser som information om våldsbejakande extremism till exempel i skolor, paras med individuella insatser för personer som är radikaliserade eller riskerar att bli det. I varje polisregion finns ett så kallat Infohus där en rad kompetenser inom polis, socialtjänst, skola och andra aktörer är samlade.

Insatserna beror på graden av radikalisering och personens specifika behov. Det kan handla om studier, arbete, sociala insatser eller att utse en mentor som kan visa på en väg ut ur radikaliseringen och den våldsbejakande miljön.

Kontroversiellt men nödvändigt

Sammanlagt 135 personer har rest från Danmark till konfliktzoner i Mellanöstern. Sedan 2016 är det olagligt och de som återvänder straffas. Men de får också ta del av samhällets stöd, även de som reste före 2016 och inte kan straffas. 20 av de 36 personer som rest från Århus har återvänt och fångats upp av polis och sociala myndigheter. Att även de får ta del av samhällets stöd är kontroversiellt men nödvändigt, enligt Allan Aarslev.

– Som polis menar jag att vi skapar ett mer säkert samhälle om vi hjälper de här människorna istället för att stöta ut dem. Annars riskerar det att bli tickande bomber som rör sig fritt i samhället, säger han och fortsätter:

– Och vi har faktiskt lyckats bra med våra insatser. Flera av de vi har hjälpt har återvänt till sina studier och till samhället som kloka och goda samhällsmedborgare.

Även om IS har försvagats och inte utövar lika mycket dragningskraft på danska ungdomar är det för tidigt att slå sig till ro och tro att faran är över, säger Allan Aarslev.

– Vi började vårt arbete innan IS fanns och vi kommer att fortsätta arbetet även långt efter att IS upphört att existera.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.