Saknat svenskt skepp funnet – efter över 100 år på havsbotten

Uppdaterad
Publicerad

Fartyget försvann under en orkan 1913. Efter många år av sökande har det nu hittats av norska forskare, som egentligen var ute efter koraller.

– Vi är hundra procent säkra på att det är rätt fartyg, säger forskaren Pål Buhl-Mortensen till NRK

För drygt ett sekel sedan lämnade det då toppmoderna ångfartyget ”DS Malmberget” Narviks hamn med 43 man ombord. Skeppet ägdes av rederiet AB Luleå - Ofoten, som i dag heter Gränges AB, och satte kurs mot Rotterdam lastat med 10 000 ton järnmalm.  

Dagen efter avfärd var vinden uppe i orkanstyrka. Efter att skeppet passerat norska Bodø sågs det aldrig till igen.  

Under många år har skeppsvraket eftersökts. En del vrakgods har sköljts i land i grannkommunerna Gildeskål och Meløy, men själva fatyget har aldrig lokaliserats. Förrän nu. 

Forskare: ”Kaotisk syn”

108 år senare fick sig några intet ont anande forskare från Institutet för havsforskning en rejäl överraskning. De trodde de skulle hitta ett korallrev, men när de sänkte ned sin videorigg utanför Meløys kust upptäckte de något helt annat.  

– Stora vrakdelar. Metallplattor. Det var en ganska kaotisk syn, beskriver forskaren Pål Buhl-Mortensen för NRK.

Ett av många förlista fartyg

Mellan 1914 och 2006 sjönk fler än 2100 fartyg längs den norska kusten, enligt den norska kustförvaltningen. Men enligt forskargruppen fanns många detaljer som pekade på att just det här fartyget verkligen var ”DS Malmberget”.  

– Baserat på översikter över kända vrak och olösta skeppsvrak, jämförelser av foton och skeppsmodeller fick vi snabbt en misstanke om att det här kunde vara ”DS Malmberget”, säger Buhl-Mortensen till NRK.  

Det var när bokstäverna M och A dök upp på akterspegeln på fartyget som frågan var klar, enligt Buhl-Mortensen.  

– Nu är vi hundra procent säkra på att det är rätt fartyg, säger han till NRK.  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.