Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Storbritannien kan bli Lillbritannien

Publicerad

Den brittiska politiska och ekonomiska eliten drabbades av panik när det enligt opinionsmätningar såg ut som det kan bli ett ja till ett självständigt Skottland – så att Storbritannien blir Lillbritannien.

Nej-sidan, som vill behålla unionen, har länge legat i ledningen, men ja-sidans ökade popularitet på sluttampen av valrörelsen har oroat nej-sidan som inte längre känner sig så säker på segern.

Det är bara bara en fåtal mätningar som har visat på seger för ja-sidan, som kräver självständighet våren 2016. Men i ett antal av de senast publicerade mätningarna ligger alternativen så nära varandra att det inte går att peka ut en segrare.

Den 18 september röstar alltså 4,3 miljoner skottar om framtiden. Rösträttsåldern har i detta fall sänkts från 18 till 16 år.

Gammalt groll

Skottland har varit i union med England i drygt 300 år. Men en ny nationalkänsla har vuxit fram, bland annat stärkt av oljeinkomster.

Det finns mycket gammalt groll sedan århundraden tillbaka. Men det som startade den nuvarande rörelsen, bort från London, var nog den konservativa premiärministern Margaret Thatchers ekonomiska politik på 1970- och 1980-talen.

Efter två år med regeringen Thatcher hade en femtedel av Skottlands arbetstillfällen försvunnit på grund av nedläggningar av landets stora basindustrier: kol, stål, textil, varv.

Därefter har det konservativa partiet, Tories, haft det svårt i Skottland. I parlamentet i London sitter nu 41 representanter från arbetarpartiet, Labour. Tories har bara en ledamot.

Till vänster om Storbritannien

Skottland har alltså hamnat till vänster om Storbritannien, kan man säga.

Man utnyttjar den självständighet, som man redan har fått, till att besluta om förmåner som inte finns söderut. Till exempel har man avskaffat skolavgifter och infört fria läkemedel, vilket inte finns söder om gränsen.

Det är en evig strid mellan ja- och nej-sidorna hur Skottland skulle påverkas av en självständighet. Det finns fortfarande ingen plan för hur man ska göra med pundet.

De som förordar en valutaunion på ja-sidan får ofta svaret att en valutaunion förutsätter att London styr Skottlands ekonomi. Vad blir det då av självständigheten?

Nej-sidan säger att Skottland får skaffa sig en annan valuta och varnar för valutakaos redan dagen efter valet.

Olösta frågor återstår

Fortfarande återstår olösta frågor: Hur ska man dela upp statsskulden? Ska drottningen sitta kvar som Skottlands statschef? Svaret är ja eftersom kungaunionen mellan Skottland och England inte står på agendan. Den unionen ingick hundra år tidigare, Men Skottland kan rösta bort henne om man vill.

Hur går det med Nordsjöoljan? Hur blir det med medlemskap i EU och Nato? Måste man förhandla om medlemskapet? Hur ska man behålla eller dela upp radio- och tv-bolaget BBC?

Ja-sidan menar att om man får stå på egna ben går det bättre. Man talar om att skapa ett rättvisare samhälle än de konservativas styre i söder.

Cameron har mest hållit sig hemma

På central nivå har de tre stora partierna, Tories, Labour och Liberaldemokrater kommit överens om att stödja nej-sidan.

Tories har det svårt. Den konservative premiärministern David Cameron har en förtroendesiffra på bara drygt 20 procent i Skottland. Han har sällan visat sig där – och de flesta rådgivare menar att han gjort bäst i att hålla sig hemma.

Regeringspartierna Tories och Liberaldemokrater har därför låtit Labour sköta mycket av nej-valrörelsen. Förre Labour-premiärministern Gordon Brown, som är skotte, är en flitig talare på ja-sidans möten.

Till sist valde de tre stora partiernas ledare i London att i förra veckan åka till Skottland på samma dag och be skottarna rösta nej. Man kan tala om en panikreaktion. Cameron höll ett tårfyllt tal. På måndagen åkte han dit igen och varnade för försämrad ekonomi om ja-sidan vann.

Det fick effekten att åtskilliga tyckte att politiker inte ska komma upp från London och tala om hur skottarna ska rösta.

Drottningen oroas

Brittiska medier uppger att drottning Elizabeth oroas av utvecklingen. Hon uppges ha sagt att väljarna måste tänka sig för väldigt noga innan de röstar, vilket kan tolkas som ett stöd för nej-sidan. Hon har dock, när uppgifterna spreds, dementerat att hon har en åsikt.

Det verkade också som en panikåtgärd att de tre etablerade partierna, när opinionsvinden tycktes vända, gick ut med nya löften om ännu mer självbestämmande för skottarna, om de bara stannade kvar.

Skottland skulle få ökat självbestämmande i ekonomiska och sociala frågor – och alltså räddas undan de konservativas kärvare politik. Men andra ekonomer säger att Skottland blir för fattigt för att garantera sin välfärd.

Många kriser kan följa

Ja-sidans ledare är Skottlands Alex Salmond, som kallas förste minister (premiärminister). Han leder också regeringspartiet Scottish National Party och anses vara Skottlands populäraste politiker.

Han har vunnit mycket på nej-sidans skrämselpropaganda som har uppfattats som arrogans från den politiska eliten i söder, när den målar ett självständigt Skottlands framtid i dystra färger. En miljon jobb står på spel, säger nej-sidan.

En stor fråga för London-regeringen är den flottbas för brittiska kärnvapenbestyckade och atomdrivna ubåtar som finns i Skottland. Om detta måste ske, kan det bli omöjligt att stationera dem någonstans. Detta skulle hota Storbritanniens roll som atomvapenmakt och skada dess prestige i världen.

En ja-seger betyder att premiärminister Cameron kan få det svårt. Många talar om att det kan bli en allvarlig regeringskris som tvingar Cameron att avgå och utlysa nyval.

Identitetskris

Men det kan också bli en politisk kris för Labour, som förlorar en betydande andel av sin parlamentsgrupp, om Skottland lämnar Storbritannien. Många talar dessutom om en konstitutionell kris.

Inom EU finns det de som fruktar att Skottlands utträde skulle bidra till att det resterande ”Lillbritannien” på sikt lämnar EU och att områden som Katalonien bryter med Spanien.

Skottland har bara 8 procent av Storbritanniens befolkning men man kan vänta sig en svår identitets- och separationskris för Lillbritannien, om ”den brittiska familjen” faller sönder.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Skottland röstar om självständighet

Mer i ämnet