Argumenten för sockerskatter har ofta handlat om att de kan ge positiva effekter på folkhälsan. Men hur effektiva är de egentligen? Foto: TT

Så har läskskatten påverkat konsumtionen

Uppdaterad
Publicerad

Skatt på sockersötade drycker finns i flera länder, bland annat i Mexiko som har stor problem med sjukdomar relaterade till övervikt. Studier visar att skatten fått effekt på konsumtionen.

Bland annat Mexiko, Frankrike och Ungern har infört en så kallad punktskatt på läsk och sötade drycker. Under 2018 får de sällskap av Storbritannien och Irland.

– Det här är goda nyheter för våra barn, sa Storbritanniens finansminister Philip Hammond när han annonserade beslutet i våras.

Argumenten för skatt på sockersötade drycker har ofta handlat om att de kan ge positiva effekter på folkhälsan. Men hur effektiva är de egentligen?

Mexikos läskskatt

I Mexiko infördes en särskild skatt på läsk och söta drycker 2014.

I vad som ibland beskrivs som världens fetaste land, där mer än 70 procent av invånarna beräknas vara överviktiga eller feta, har skatten väckt särskild uppmärksamhet.

Forskare och politiker följer nyfiket landets utveckling – särskilt intressant är om skatten kan komma att få en effekt på antalet fall av typ 2-diabetes och andra fetmarelaterade sjukdomar.

Försäljningen av läsk minskar

Vad man hittills sett är att försäljningen av läsk och sötade drycker har minskat i landet. Ett år efter att skatten infördes hade försäljningen av läsk sjunkit med 5,5 procent. Året därpå sjönk den med ytterligare 9,7 procent, enligt en gemensam studie från universitetet i North Carolina och Mexikos nationella hälsoministerium. Bland de fattiga hushållen, där problemen med fetma och diabetes är som störst, har försäljningen sjunkit med hela 17 procent sedan skatten infördes.

I staden Berkley i Kalifornien har man sett liknande resultat. Där infördes en skatt på läsk och sockrade drycker 2015. Ett år senare hade försäljningen sjunkit med 9,6 procent.

Samtidigt ökade försäljningen i omkringliggande områden, som inte infört en skatt, med 6,9 procent, enligt en studie som publicerades i den medicinska tidsskriften Plos Medicine.

Ökad gränshandel

Fenomenet pekar på ett av problemen med punktskatter som syftar till att förbättra folkhälsan. Även om försäljningen minskar på en plats är det inte säkert att konsumtionen minskar totalt.

När Norge meddelade att man höjer sockerskatten inför 2018 reagerade exempelvis den svenska gränshandeln med glädje.

– Det är strålande nyheter, sa Torbjörn Swartz, vd för Gränsköp Värmland till nyhetsbyrån TT efter beslutet tidigare i år.

Slopade förbudet

I Danmark infördes en sockerskatt 2009. Men efter att ha fått utstå hård kritik från bland annat handeln slopades den bara tre år senare.  Den danska regeringen lät meddela att den helt enkelt inte lett till de förändringar i konsumtionsvanor man hoppats på. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer