Sörjande samlas i Kiev efter nattens attack – över 20 dödade
Efter det omfattande ryska luftangreppet mot bland annat ett bostadshus sörjer Kievborna. Barn finns bland de 24 döda.
– De utplånade dem på ett ögonblick, säger grannen Liubov Tymchenko.
Under fredagen besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj det kollapsade bostadshuset i området Darnytskyj, där människor har grävts fram ur rasmassorna.
Bland de minst 24 dödsoffren efter den nattliga attacken finns tre barn, flickor mellan 12 och 17 år. Minst 48 personer uppges vara skadade.
”Mina innerliga kondoleanser till alla som har förlorat sina nära och kära i detta brutala terrorangrepp,” skriver Zelenskyj på Telegram.
Många sörjande
Boende i Kiev har kommit till platsen för att hedra de som omkommit.
– De ville bara leva, men ryssarna dödade dem, säger Liubov Tymchenko, som bor tvärsöver gatan, till Reuters.
Hon fortsätter:
– Det är så tragiskt. Barnen och de vuxna bara vilade, drömde, levde sina liv och arbetade – och de [ryssarna reds.anm] utplånade dem på ett ögonblick.
34-åriga Tetiana Prudyus sörjer sin vän som hittades död tillsammans med sin man. Se mer i klippet ovan.
Kriget i Ukraina
Familjen lämnade Olesjky ”Fly eller dö av svält”
För sex veckor sedan lämnade Vitaly sin hemstad Olesjky vid fronten i östra Ukraina tillsammans med sin fru och sin trettonårige son. Han befarade att familjen annars skulle svälta ihjäl.
På tisdagen trädde en vapenvila i kraft för att möjliggöra att mat och förnödenheter kan föras in i den krigshärjade staden.
Både Ryssland och Ukraina har skrivit under vapenvilan. Men Vitaly är skeptisk.
– När du levt 4,5 år bland rysk militär inser du att nästan allt de säger är lögn, säger han i en intervju med nyhetsbyrån Reuters.
Överblick
På plats: skolor och universitet mål för ryska attacker
En rysk robotattack mot Kyjiv under natten skadade byggnader och studentbostäder vid det statliga handels- och ekonomiuniversitetet. Flera personer skadades, däribland studenter, enligt Ukrainas utbildningsminister.
SVT besöker nedslagsplatsen och pratar med volontärer och studenter som hjälps åt med att skydda bostäderna i ett av de drabbade husen med utslagna fönsterrutor.
Det är den senaste i en rad ryska attacker mot ukrainska utbildningsinstitutioner. Förra veckan skadades tre universitet i Kyjiv, Uman och Kremenchuk. Ukrainas utbildningsministerium uppger att skolor, universitet och andra utbildningsbyggnader återkommande drabbas av ryska angrepp.
Positivt i Ukraina efter finsk-norskt Putin-samtal
I Ukraina är tongångarna positiva efter Alexander Stubb och Jonas Gahr Støres samtal med Rysslands president Vladimir Putin. Det säger SVT:s Ukrainakorrespondent Christoffer Wendick.
– Man är nöjd över att samtalet ägde rum. För här är man orolig över att USA, Ryssland och Kina är på väg att dela upp världen i olika maktsfärer och där Ukraina då skulle hamna i den ryska sfären, och i Rysslands våld.
Sluttid på vapenvilan i Olesjky
Vapenvilan för att få in humantär hjälp till staden Olesjky i de ryskockuperade delarna av Cherson kommer att pågå till kl 22.59 den 1 november. Det meddelade Rysslands kommissionär för mänskliga rättigheter Yana Lantratova enligt Reuters.
Både Ryssland och Ukraina har skrivit under vapenvilan som trädde i kraft på tisdagen, det har dock varit oklart hur länge den ska pågå.
USA:s presidenthustru Melania Trump, som sägs ha bidragit till att avtalet slöts, skriver på X att vapenvilan nu även omfattar ett större område för att göra det möjligt för civila att lämna den svältdrabbade staden utan att riskera att dödas av drönare och artilleri.
Moskva: Trolig eskalering av konflikten
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov säger att ”konflikten i Ukraina kommer att fortsätta och troligen även eskalera”, rapporterar ryska statliga medier enligt Reuters.
Detta som en kommentar till dagens telefonsamtal som Rysslands president Vladimir Putin hade med sin finske kollega Alexander Stubb samt Norges statsminister Jonas Gahr Støre.
Lavrov sade att de nordiska ledarna ”inte hade erbjudit någonting nytt om konflikten i Ukraina” och lade till att initiativet endast visar hur de europeiska länderna försöker skaffa sig en roll i förhandlingsprocessen.
”Finns en skiljelinje i Europa”
Enligt SVT:s Ukrainakorrespondent Rebecka Haimi är det finsk-norska initativet att ta direktkontakt med Vladimir Putin ett avsteg från det traditionella sättet att hantera ett fientligt Ryssland.
Generellt brukar de nordeuropeiska länderna anse att samtalen är meningslösa då de utnyttjas av Ryssland för att vinna tid och så splittring. Detta medan länder i de södra delarna av Europa drivit linjen att direkta samtal behövs för att fredsprocessen ska komma vidare.
Kreml bekräftar samtalet: anklagar EU och Nato för konfrontativ politik
Kreml bekräftar att telefonsamtalet mellan Vladimir Putin, Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre har ägt rum.
Enligt Kreml var samtalet ett initiativ från de två nordiska ledarna. Putin ska ha sagt att en varaktig fred i Ukraina förutsätter att Rysslands intressen tillgodoses. Han ska även ha anklagat Nato och EU för att föra en konfrontativ politik som bidrar till att förlänga kriget.
Ledarna ska enligt Ryssland även ha diskuterat säkerheten i Östersjöområdet.
Kreml skriver att man välkomnar förhandlingar om Ukraina i Abu Dhabi och att Putin, Stubb och Gahr Støre enats om att ”fortsatt hålla direkt telefonkontakt”.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.