Löfven besöker i helgen Iran med bland annat en svensk näringslivsdelegation. Hans besök sker samtidigt som spänningen i regionen stiger, och tonen mellan Iran och USA hårdnar. Donald Trump har sedan han svors in som president snabbt skruvat upp tonläget.
Det finns de som menar att det är olämpligt att besöka den iranska regimen, inte minst på grund av bristen på mänskliga rättigheter i landet.
”Vill ha bra relationer”
Löfven tycker att det vore konstigt att inte besöka Iran efter att det internationella kärnenergiavtalet slutits, som ska förhindra att Iran skaffar sig kärnvapen och leda till att sanktionerna mot Iran avvecklas.
– Vi åker i akt och mening för att se till att vi har en bra dialog och relation med en viktig aktör i detta område, säger Löfven som påpekar att Sverige sitter i FN:s säkerhetsråd i år och nästa år.
– Vi vill också ha bra relationer när det gäller näringslivs- och handelsutbyte.
Löfven uppger att man kommer att ta upp mänskliga rättighetsfrågor, men vill inte gå in på hur och med vem. Statsministern ska bland annat träffa Irans högste ledare, ayatolla Khamenei.
– Exakt vilka frågor vi tar upp med vilka personer, det tänker jag inte diskutera före, säger Löfven. Vi väljer alltid det bästa sättet att göra det på och då måste man tänka på det bästa resultatet för de berörda.
Yttrandefriheten starkt begränsad
Iran är enligt Amnesty International det land i världen efter Kina som avrättar flest människor, ofta efter summariska rättegångar. Yttrandefriheten är starkt begränsad.
För ett år sedan slopades merparten av de hårda sanktioner Iran levt med sedan 2006, en följd av avtalet där Iran förbinder sig att inte skaffa kärnvapen. Det finns en oro för att USA:s nye president ska försöka skjuta avtalet i sank, vilket också kan påverka Sveriges relation med Iran.
– USA kan inte skrota kärnteknikavtalet, eftersom det är ett internationellt avtal, framförhandlat av sex stormakter och godkänt av FN. Men Trump kan försöka riva upp USA:s del, eller omförhandla och kasta in grus i maskineriet. Det kan drabba bolag i tredje land, till exempel Sverige, som vill göra affärer i både USA och Iran, säger Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker vid Utrikespolitiska institutet.