Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Zemmour: ”Packet är hädanefter ute efter mig” Foto: AFP

Protester när högernationalistisk presidentkandidat inledde valkampanj

Uppdaterad
Publicerad

Den högernationalistiske presidentkandidaten Éric Zemmour höll på söndagen tal inför 13 000 anhängare i Paris. Under valmötet uppstod våldsamt tumult i samband med en antirasistisk protest.

Valmötet, som också är startskottet på Éric Zemmours valkampanj, samlade enligt kampanjen 13 000 anhängare. Ackompanjerad av Napoleoncitat och franska flaggor deklarerade Zemmour bland annat att ”Frankrike ska förbli franskt” med honom vid rodret.

– Packet är hädanefter ute efter mig. Mina motståndare vill döda mig politiskt, journalisterna vill döda mig socialt och jihadisterna vill rätt och slätt döda mig, sade han i sitt tal.

Ett 50-tal fackförbund och andra organisationer uppmanade till protester mot Zemmoun på söndagen. Enligt arrangörerna deltog 10 000 personer, medan fransk polis uppger att det rörde sig om drygt 2 000.

Inne i möteslokalen protesterade flera personer genom att skandera antirastistiska budskap under talet. Zemmour-anhängare svarade med att gå till våldsamt motangrepp och tumult uppstod.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Supportrarna om sitt stöd för Eric Zemmour: ”Han offrar sig själv för min skull”. Foto: Reuters

Brottsdömd efter utspel

Éric Zemmour är tidigare känd som debattör och författare. Han är en kontroversiell person i Frankrike – känd för sina islamfientliga och invandringskritiska åsikter och vid två tillfällen dömd för hets mot folkgrupp efter uttalanden.

Han har pekats ut som en hot för en annan högernationalistisk kandidat, Nationell samlings ledare Marine Le Pen, eftersom de vänder sig till samma väljarbas. Le Pen tappade i opinionen i samband med Zemmours intåg i politiken i september, men har de senaste veckorna lyft igen på Zemmours bekostnad.

Statsvetare: Kan missgynna Macron

Göran von Sydow, statsvetare och direktör vid Svenska institutet för europapolitiska studier, tror att Zemmours kandidatur förbättrar chanserna för Republikanernas kandidat Valérie Pécresse. Detta eftersom Le Pen och Zemmour delvis konkurrerar om samma väljarbas.

– Det skulle kunna göra att varken Le Pen eller Zemmour går vidare till andra valomgången, säger Göran von Sydow.

Om Macron i stället ställs mot Pécresse skulle han ha svårare att samla stödröster från till exempel vänsterväljare som vill stoppa en högernationalistisk kandidat, menar Göran von Sydow.

– Just nu ser Macron ut att vinna mot de flesta kandidater i en andra valomgång, men jag kan tänka mig att det blir svårare för honom mot en mittenorienterad republikan.

Macron har ännu inte uppgett om han ska kandidera.

Frankrike håller presidentval den 10 april 2022. Om inte någon kandidat direkt får mer än 50 procent av rösterna går de två främsta till en avgörande valomgång den 24 april.

Så här ser opinionsläget ut, enligt den senaste mätningen från opinionsinstitutet Ifop-Fiducial:

Emmanuel Macron (högerliberala LREM): 25 eller 28 procent

Marine Le Pen (ytterhögerns RN): 19,5 eller 20 procent

Éric Zemmour (oberoende ytterhöger): 15 eller 14 procent

Valérie Pécresse (konservativa LR): 10 procent

Jean-Luc Mélenchon (vänsterpartiet FI): 8,5 procent

Yannick Jadot (miljöpartistiska EELV): 6,5 eller 7 procent

Anne Hidalgo (socialdemokratiska PS): 6 procent

Observera att mätningen gjordes den 23-25 november, då fortfarande ytterligare fyra LR-kandidater fanns med i leken.

Källa: TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer