Foto: NASA/ESA

Supernovan varnar 40 dygn före utbrott

Uppdaterad
Publicerad

Till skillnad från mayakalenderns asteroider kan exploderande supernovor vara ett verkligt hot mot livet på jorden. Men forskarna har nu upptäckt att de ibland ”varnar” före ett utbrott.

Lite före jul var åtskilliga människor upphetsade över ett inbillat hot mot livet: att en asteroid skulle krocka med jordklotet och förgöra mänskligheten. För det hade maya-kalendern sagt, trodde de.

Alltsammans var påhitt, den gången.

Verkliga hot

Men det finns faktiskt hot mot jorden från rymden, och ett av dem stavas supernova: en mycket stor stjärna som plötsligt exploderar och sänder en våldsam storm av strålning mot oss. Jordatmosfären förändras drastiskt, ozonlagret sveps undan och strålningen börjar skada och döda.

Det hotet är verkligen inte akut, eftersom vi inte har några kända hotande eventuella supernovor i vår galaktiska närhet. Men det är också ett hot mot vilket vi inte har något som helst försvar. Vi skulle inte kunna göra något alls för att skydda oss.

Förvarnade

Nu skriver en grupp astronomer i en ny forskningsrapport, som publiceras i tidskriften Nature, att de iakttagit att en supernova förvarnade 40 dygn i förväg att den skulle smälla.

Forskarna kunde iaktta att den plötsligt gjorde sig av med stora mängder materia och energi, som ett slags förhands-utbrott. Den kastade av sig ett skal. Och sedan kom själva explosionen efter 40 dygn.

En spännande rapport, anser Claes Fransson, professor i astrofysik vid Stockholms universitet:

– De såg ett mindre utbrott som skedde före den stora explosionen. En signal att något dramatiskt skulle hända. Vi har sett liknande fall; Eta Carinae t ex som är den ljusstarkaste stjärnan i hela Vintergatan har haft såna här utbrott med jämna mellanrum.

– Men i det här fallet var ju det första utbrottet bara någon månad i förväg och skulle kunna tjäna som förvarning. Och det skulle också kunna säga något om vad som händer i själva explosionsögonblicket.

Stora stjärnor riskobjekt

Eta Carinae är hundra gånger mer massiv än solen och har stött ut gigantiska, ljusårsstora moln av materia som nu ligger i stora bubblor runt stjärnan. Senast skedde för 170 år sedan. Men själva explosionen har inte kommit än.

Om Eta Carinae vore vår närmaste stjärna skulle bubblorna runt den täcka en stor del av himlavalvet för oss. Lyckligtvis ligger den 7.500 ljusår bort.

Riktigt stora stjärnor är riskobjekt. De gör slut på sitt kärnbränsle mycket snabbare än vår lugna sol, och när de bränt allt inom sig faller de samman. Och så vänds hela processen utåt i en gigantisk explosion.

Astronomer har på senare upptäckt ett antal ”fusk-supernovor”: massiva, stora stjärnor som ser ut som den äkta varan men inte sprängs sönder vid explosionen utan behåller merparten av sin materia. Eta Carinae är möjligen en sådan.

Ett väldigt ljus

Det finns en annan jättestjärna som antagligen kommer att explodera, nämligen Betelgeuse, en röd jätte som syns tydligt i övre vänstra hörnet av stjärnbilden Orion. Claes Fransson och hans kolleger tror att explosionen kommer att bli ganska måttlig jämfört med andra supernovor. Men supernovan Betelgeuse kommer att bli väldigt ljus på himlen, ungefär som fullmånens sken, när det här sker någon gång inom de närmaste 100.000 åren. Betelgeuse ligger ca 600 ljusår bort. Det kommer att bli vackert att se och antagligen helt ofarligt för oss.

Innebär nu den nya forskningsrapporten att man tagit ett steg på väg mot en metod för att förutsäga stora stjärnexplosioner? Kanske, men det skulle behövas fler exempel på samma fenomen innan man blir mer säker.

– Att man får utbrott före supernovan, det visar de här observationerna, men det är inte uppenbart att motsatsen gäller. Att om man har ett mindre utbrott så får man en explosion. Det visar exemplet Eta Carinae, säger Claes Fransson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer