Under fredagen möttes EU och Kina i sitt första toppmöte sedan förhandlingarna om ett investeringsavtal lades på is 2020. Men förväntningarna har varit lågt ställda på något resultat. Foto: TT

Kinas neutralitet ett skådespel

Publicerad
Analys ·

Kinas president Xi Jinping hoppas att EU kan forma sig en egen uppfattning om Kina och inte följa USA:s väg och han uppmanar samtidigt Kina och EU att börja kommunicera bättre. Det meddelar kinesiska statlig media i en kommuniké efter dagens toppmöte mellan parterna.

Ulrika Bergsten

Europakorrespondent

I skuggan av kriget i Ukraina höll EU och Kina idag sitt första toppmöte sedan förhandlingarna om ett investeringsavtal lades på is 2020. Men förväntningarna har varit lågt ställda på något resultat. 

”Det är komplicerat”, sa en högt uppsatt EU-tjänsteman och syftade på relationstatusen mellan EU och Kina. Parterna har förhandlat i flera år om ett omfattande handels- och investeringsavtal.

Strax före jul 2020 såg det ut som ett genombrott var på gång då man i princip var överens. Men allt avstannade efter att Kina infört sanktioner mot ett antal EU-tjänstemän på grund av EU:s kritik av Kinas agerande i Xinjiang. Under det senaste året har man glidit ännu länge ifrån varandra efter det att Kina infört sanktioner mot EU-landet Litauen som låtit Taiwan öppna ett representationskontor i Vilnius.

Hoppats på medlarroll

Mötet som var planerat redan före invasionen av Ukraina var avsett att handla om förutsättningarna för att blåsa liv i de avsomnade förhandlingarna. När kriget i Ukraina nu går in i sin andra månad utan att medlingsförsök, från EU eller andra, givit resultat, knöts många förhoppningar till att EU-blocket skulle kunna påverka Kina att använda sin relation till Ryssland och ta en mera aktiv medlarroll. För Kinas del är det en komplicerad och riskabel propå från EU.

Hittills har Peking avvisat alla trevare från USA:s president Joe Biden om att sätta press på Ryssland. Den officiella kinesiska synen på kriget är att det inte angår dem och de uppmanar båda parter till återhållsamhet och fredssamtal.

Den neutraliteten är dock delvis spelad. I realiteten ställer Kina sig på Ryssland sida i de flesta frågor. De har till exempel inte fördömt invasionen och kallar det inte för ett krig.

Rätt att försvara sig

I kinesisk retorik är det Rysslands legitima rätt att försvara sig från en alltmer aggressiv Natoutvidgning österut, iscensatt av USA. Så sent som igår underströk Kinas utrikesminister Wang Yi att man inte har några planer på att dra tillbaka sitt stöd till Ryssland. 

”Samarbetet ska tas till en högre nivå”, sa han. Men han sa också att samarbetet måste följa FN-stadgan och det kan ses som en tydlig signal att Kina inte ger Rysslands agerande helhjärtat stöd.

Kina har under hela konflikten försökt balansera ekonomiskt egenintresse med krav från de stridande parterna om stöd. Kinas handel med EU är stor och växer varje år. Skulle EU och USA straffa Kina för deras allians med Ryssland, skulle de ekonomiska konsekvenserna kunna bli allvarliga.

Talespersoner för EU meddelade på förhand att det inte skulle presenteras något gemensam mötesuttalande och att EU ledarnas ambition för mötet var att tydligt beskriva för Kinas ledare hur man ser på den ryska invasionen och krigsbrotten mot ett grannland samt understryka att det pågående kriget är centralt för EU:s och Kinas framtida relation.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.