SVT:s utrikeschef Pia Bernhardson om situationen i Katalonien. Foto: SVT/TT

SVT:s utrikeschef ger sex svar om Katalonien

Uppdaterad
Publicerad

Vad hände med det coola turistmålet Barcelona, den kosmopolitiska storstaden som många svenskar har tagit till sitt hjärta? Låg inte Barcelona i Spanien? Många har nog överraskats av hettan i konflikten om Katalonien. Hur hänger det ihop?

Här följer sex frågor och sex svar.

Vill alla katalaner ha självständighet?

– Nej, och detta är den ömma punkten för separatisterna, katalanerna är splittrade i frågan. Opinionsundersökningar har i många år visat att de flesta är emot självständighet. Men färska enkäter har antytt att pendeln nu har svängt till en majoritet för självständighet.

Kataloniens självständighetskamp

Vilka katalaner vill ha självständighet?

– De flesta som har katalanska som modersmål vill bryta sig loss och de flesta som främst talar spanska vill stanna kvar. Men en stor majoritet av alla katalanska medborgare vill att frågan avgörs i en laglig folkomröstning – och inte som skedde den 1 oktober. Den omröstningen var olaglig och den katalanska oppositionen bojkottade valet. Därför var det nästan bara de som var för självständighet som gick och röstade. Resultatet blev därefter, 90 procent sa ja.  

Varför låter inte Madrid katalanerna bestämma själva?

– Katalonien är också vårt, tycker de flesta spanjorer. Regionen är därtill en av de rikaste och bidrar med pengar till fattigare delar av landet. Dessutom tillåter helt enkelt inte grundlagen en delning av Spanien. Även om den spanska regeringen hade tillåtit en folkomröstning skulle den spanska författningsdomstolen med all sannolikhet ha underkänt det. Den spanska grundlagen erkändes i en nationell folkomröstning 1978, då 90 procent av katalanerna röstade ja.

Men har inte Katalonien redan självstyre?

– Jo, katalanerna har ett omfattande självstyre. Men nationalisterna ville ha mera. De har många gånger försökt förhandla fram till exempel rätten att kalla sig ”nation” och ett större inflytande över skatterna. Men detta har stupat på regeringspartiet Partido Populars motstånd och på den grundlag som katalanerna en gång godkände. Till sist radikaliserades katalanerna och många skulle i dag inte nöja sig med mera självstyre, för många gäller nu bara självständighet.

Men man kan väl inte låta poliser slå människor som går och röstar?

– Nej, och detta är den spanska regeringens ömma punkt. Att nationell polis gick våldsamt fram och skadade civila under folkomröstningen fördömdes av omvärlden och chockade många spanjorer. Dessutom hotas medlemmar i den avsatta regionregeringen av 30-åriga fängelsestraff för misstänkt uppvigling, uppror och olaglig användning av skattepengar. Att den spanska staten är beredd att ta till storsläggan ger de katalanska nationalisterna argument att hävda att Spanien är auktoritärt och bara vill straffa själva idén om katalansk självständighet.

Men det ska ju hållas val – blir det lugn och ro sedan?

– Knappast. Risken är stor att konflikten bara tar ett nytt varv. Om de nationalistiska partierna vinner kommer de att säga ”vi hade rätt, folket vill ha självständighet”. Men om de partier som är lojala med Madrid vinner – ja, då finns möjligheten att separatisterna bara fortsätter att hävda att den riktiga katalanska regeringen är den som Madrid redan har avsatt och som nu delvis befinner sig i exil i Belgien.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kataloniens självständighetskamp

Mer i ämnet