Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Klimatsystem som skogar, hav och stora landområden har gjort oss en tjänst genom att suga upp kol. Men flera av klimatsystemen kan nu i stället bli våra fiender. Foto: SVT, Arkvibilder

ANALYS: Vi är på väg mot klimatforskarnas värsta scenario

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

Dödliga sjukdomsbakterier tinar fram ur permafrosten, Amazonas regnskogar är förvandlad till savann och smältande isar har höjt havsnivån med flera meter. Så ser klimatforskarnas värsta scenario ”Hot House Earth” ut och det är dit vi är på väg om utsläppskurvorna fortsätter att stiga som nu.

Erika Bjerström, utrikeskommentator

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

Två enkla kurvor talar sitt tydliga språk. Klimatforskarna kallar det ”RCP 8.5 ”, sitt värsta scenario, där jorden går in i ett permanent, växthusliknande tillstånd med en temperaturökning på 2,7-3,1 grader till 2100 och en havsnivå, om hela Antarktis skulle smälta, som på ännu längre sikt kan höjas till 10-60 meter över dagens.

Det är dit vi är på väg, för trots årtionden av klimatförhandlingar, löften och en global pandemi så fortsätter koldioxiden att öka i atmosfären.

Rapporten ”Trajectories of the Earth System in the Anthropocene” (i den vetenskapliga tidskriften PNAS) kom för några år sedan och sen dess har flera vetenskapliga rapporter bekräftat hur människans aktiviteter redan påverkar jordens klimat på global nivå.  Klimatsystemen som idag är vårt skydd, är ”sovande jättar” som kan bli våra fiender. Av 15 identifierade så kallade  ”tipping points”, tröskeleffekter, har nio börjat visa tecken på förändringar som kan vara bortom vår kontroll.

Läcker växthusgaser

Varje år suger jordens skogar, hav och landområden upp 4,5 miljarder ton kol som annars skulle hamna i atmosfären och skynda på upphettningen av planeten. Flera system är nu så stressade att de istället kommer börja läcka växthusgaser. Då inträffar så kallade tipping points, eller tröskeleffekter, där klimatsystemen kan börja skena.

Permafrosten i Sibirien är ett exempel, den har börjat tina, sommaren 2020 uppmättes rekordtemperaturen 38 grader. Enligt en rapport från Institute of Medicine i Washington innehåller den tinande permafrosten potentiellt livsfarliga virus och bakterier som mjältbrand som legat infrysta i hundratals år. Den tinande permafrosten läcker metangas som är en 23 gånger kraftfullare växthusgas än koldioxid.

Katastrofala havsnivåhöjningar

En annan tröskeleffekt som oroar forskarna alltmer är hur västra Antarktis har börjat smälta. I Antarktis finns mer än 60 procent av världens färskvatten bundet i is. Det är den här avsmältningen som på lång sikt kan orsaka katastrofala havsnivåhöjningar.

Amazonas regnskogar kan på bara några decennier förvandlas från djungel till savann. Träden visar redan tecken på värmestress. Skulle dessutom 20-25 procent av skogen avverkas, då försvinner ”floden i himlen”,  det sinnrika kretslopp av fukt och vatten som gör att Amazonas producerar drygt hälften av sin egen nederbörd som förser större delen av Sydamerika med regn. Det här ligger inte långt bort i tiden, för 15-17 procent av alla skogar har redan avverkats. Då går Amazonas från att binda 20 procent av all koldioxid i världen till att börja avge koldioxid.

Kritik mot scenariot

En invändning mot ”Hot House Earth” är att det är för tidigt att koppla det senaste decenniets alltmer extrema väder till den globala uppvärmningen. Men forskarnas argument är att om vi redan nu ser så oroväckande effekter vid en dryg grads uppvärmning så finns det skäl att tro att jorden är mer känslig för global uppvärmning än man tidigare trott. 

Klimatoptimister talar om en vändpunkt. Om alla klimatlöften som EU, Kina, USA och en rad företag nu levererar uppfylls så kan den globala uppvärmningen stanna vid strax ovanför två grader över förindustriella nivåer, det visar beräkningar från Carbon Action Tracker.

”Ofattbar utmaning”

Men forskarna bakom ” Hot House Earth” varnar att vi redan nu kan ha tappat kontrollen över klimatet. Även om det sker kraftiga utsläppsminskningar så kommer jordens klimat fortsätta att förändras eftersom växthusgaserna stannar kvar en lång tid i atmosfären. Deras slutsats är det krävs ny teknik som tar bort koldioxiden ur atmosfären.

Om världen ska hålla jordens upphettning vid 1,5 grad måste utsläppen upphöra helt om 6 år och 240 dagar, räknat utifrån modellerna i IPCC:s rapport ”Global Warming of 1,5°C” från 2018.

Det är en närmast ofattbar politisk utmaning.

Är det för sent för klimatet redan trots alla nya löften? Kurvorna som avgör planetens och vår framtid går åt fel håll. Under tre måndagar framöver gör Aktuellt en satsning om det skenande klimatet där vi skildrar extremvärme i Mellanöstern, ett döende Amazonas och de smältande inlandsisarna.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Ett förändrat klimat

Mer i ämnet