Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Det här handlar fallet Djalali om – SVT:s Mellanösternkorrespondent Stina Blomgren förklarar. Foto: Privat/TT & Pablo Torres

Tre frågor om fängslade KI-forskaren Ahmadreza Djalali

Uppdaterad
Publicerad

Spionanklagade forskaren Ahmadreza Djalali dömdes till döden i oktober 2017 i Iran. Nu kommer nya uppgifter som tyder på att Iran är nära att verkställa dödsstraffet. Enligt UD:s presstjänst har utrikesminister Ann Linde (S) pratat med Irans utrikesminister Javad Zarif idag, tisdag, med anledning av detta och Sverige ”agerar skyndsamt” i nuläget.

Sverige har krävt att dödsstraffet inte ska verkställas och utrikesminister Ann Linde (S) har tagit upp fallet med Iran vid flera tillfällen, allra senast under tisdagen.

”Mot bakgrund av uppgifter om att Iran eventuellt planerat att verkställa dödstraff mot den svenske medborgaren Djalali har jag idag pratat med Irans utrikesminister Zarif. Sverige fördömer dödsstraff och verkar för att domen mot Djalali inte ska verkställas”, skriver Ann Linde på Twitter.

Rättegången och domen fördöms

Ahmadreza Djalali har bott i Sverige med sin familj sedan många år och hade permanent uppehållstillstånd innan han i februari 2018 fick svenskt medborgarskap.

– Enligt Djalalis fru, Vida Mehrannia, har familjen fått veta att domen kan verkställas inom kort, säger Stina Blomgren.

– I domen mot honom uppges att Djalali gjort sig skyldigt till spionage och ”spridning av korruption på jorden”. Amnesty International menar att rättegången mot Djalali var mycket bristfällig, och att de bevis som har anförts mot honom har tvingats fram under hot.

Se mer i klippet ovan

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer