Trump avvecklar miljölagar

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

President Donald Trump krattar nu manegen för en storsatsning på kol och olja. I dag skrev han på en presidentorder som innebär slutet för Barack Obamas klimatlagar mot koldioxidutsläpp. En epok av framgångsrik amerikansk klimatpolitik går mot sitt slut. Det är en katastrofal signal till fattiga länder, struntar världens rikaste land i klimatet kan tillväxtländer också göra det.

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

Trumps nya miljöpolitik går under namnet ”Energy Independence Executive Order”, en kraftfull signal att energin blivit till en säkerhetsfråga och inte handlar om klimathänsyn längre.

Enligt Trumps order ska alla myndigheter leta rätt på lagar och statliga projekt som ”står i vägen” för energiproduktion. I klartext de miljölagar som söker begränsa koldioxidutsläpp och uppmuntra till grön energiproduktion. I centrum står president Obamas ”Clean Power Act ” från 2013 som Trump vill avveckla. Lagen tvingar kolkraftverk att rena sina koldioxidutsläpp.

”En bluff”

Nu ska kolkraftverk slippa miljöregler, nu ska det bli fritt fram igen att bryta kol på statlig mark. Olja och kol ska åter bli ryggraden i amerikansk energiförsörjning. Trump har kallat forskarnas larm om människans påverkan på klimatet för en bluff som kineserna hittat på för att skada amerikansk industri.

Ett av de många klimatprogram som ska bort handlar om att ta hänsyn till de sociala kostnader som klimatförändringarna för med sig, nåt som Obama enligt Trump hittade på för att ”döda amerikanska jobb”.

Trumps analys att miljöregler hämmar jobbtillväxten är inte allmänt accepterad, tvärtom. De fossila energikällorna är på tillbakagång i USA av ekonomiska skäl, kolgruvorna är nästan uttömda, och fått konkurrens av den billigare naturgasen.

Huvudfråga för Obama

Enligt färska siffror från USAs energimyndighet är antalet kolgruvejobb nere i 70.000 medan den gröna energisektorn med vindkraft, biobränslen och solceller växer rekordsnabbt och i dag sysselsätter 650.000 personer i USA. 

Obama gjorde klimathotet till en av sina huvudfrågor och slöt bland annat ett historiskt klimatavtal med Kina. Under sin tid som president kunde Barack Obama peka på hur USAs utsläppskurva började peka neråt. 

Obamas miljölag har haft det kämpigt från start och har i flera delstater inte kunnat träda i kraft på grund av att över 100 företag protesterat mot ”Clean Power Act ” som man anser är ett statligt rättsövergrepp. Motståndare anser dessutom att miljölagen skulle driva upp elräkningar för hushållen medan de som försvarar lagen säger att den kommer påskynda den nödvändiga övergången till klimatvänliga energikällor.

Ny presidentorder

Under hela valrörelsen kritiserade Donald Trump vad han kallade Obamas ”krig mot kolet”, något som vann honom många röster i döende gruvdistrikt i bland annat Virginia och Pennsylvania.

Enligt uppgifter till nyhetsbyrån AP och Huffington Post drog Trumps medarbetare på måndagkvällen i en informell pressträff upp riktlinjerna för den nya administrationens klimatpolitik. Det första steget tas i dag i form av en ny presidentorder.

Trumps politiska linje är som vanligt inte helt enkel att uttyda. Trots hans uttalande att Kina hittat på klimatkrisen så hävdar hans medarbetare att Trump tror på människans påverkan på klimatet. Trump har utsett Scott Priutt, en uttalad klimatskeptiker till ny chef för naturvårdsverket EPA.

Globala konsekvenser

Paradoxalt nog är USA:s utrikesminister, Rex Tillerson  före detta VD för oljebolaget ExxonMobil, en uttalad miljökämpe och har uttryckt oro för klimatförändringarna som han kallar för ”verkliga”. Trumps dotter Ivanka Trump är också engagerad i klimatfrågan och ska enligt initierade källor vara den som hittills övertalat Donald Trump att inte lämna FN:s Parisavtal, något som initialt var ett av Trumps många vallöften.

Den stora frågan är hur USA ska kunna leva upp till sina löften i Parisavtalet om minskade utsläpp om amerikansk lagstiftning rensas från miljölagar.

Trumps kursändring av amerikansk klimatpolitik sammanfaller med en rad oroande signaler om den galopperande klimatförändringarna. 2016 var det varmaste året på 100.000 år – enligt en studie vid Stanforduniversitetet i USA.

Den nya amerikanska linjen kan också att få globala konsekvenser. Risken är stor att stora tillväxtländer som Indien, Sydafrika och Kina backar i sina åtaganden om grön tillväxt om världens rikaste land signalerar att minskade koldioxidutsläpp inte längre är en politisk prioritet.

Rättsliga strider väntar

USA var länge världens största koldioxidbov och har en historisk skuld till de nu pågående klimatförändringarna . Under alla år av globala klimatförhandlingar har det varit ett krav från tillväxtländer att de länder som njutit av industrialiseringens frukter nu måste gå före och banta sina utsläpp radikalt.

Men än är inte sista ordet sagt, USA:s miljöorganisationer rustar för rättsliga strider, precis som med Trumps migrationslagar så kan de amerikanska domstolarna bli den instans som försöka stoppa president Trump. Det finns  rättsliga grund, i ett domstolsutslag från 2007 klassades koldioxid som en förorening  och därmed finns stöd i amerikansk lag att koldioxidutsläpp ska bantas. 

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.