Det var vid ett möte med tidningen Washington Posts ledarredaktion som Trump lättade på förlåten när det gäller hans utrikespolitik. Och det är en helt annan utrikespolitik än den nuvarande som han skisserar för ett framtida Trump-styrt USA. Washington Post tillhör de liberala tidningar som intar en kritisk hållning till Trump.
Hans yttranden är närmast vad man kan kalla isolationistiska – att alltså USA inte ska blanda sig särskilt mycket i världens affärer. Det låter som en återgång till den politik som USA bedrev på 1930-talet.
Den vänder sig till dem som anser att USA spenderar alltför mycket i krishärdar i olika länder. Det är på det sättet en politik som dels tilltalar isolationistiska högergrupper – men det är också uttalanden som kan gillas i vissa kritiska kretsar vänsterut.
Hård linje mot palestinierna
Han nämnde en del av sina framtida utrikespolitiska rådgivare, som enligt tidningen i åtskilliga fall har bindningar till förre presidenten Georg W. Bush. Men det är inte Bushs aktivistiska utrikespolitik som Trump talar om. Visserligen uttalar ha sitt absolut stöd för Israel och att USA ska driva en hård linje mot palestinierna.
Sönderfall
Trots oron i Mellersta östern och på andra ställen, sade han, måste USA blicka inåt och använda sina resurser för att återuppbygga det egna landets sönderfallande infrastruktur.
– Jag vet att den yttre världen existerar. Men samtidigt är vårt land i upplösningstillstånd, stora delar av det, särskilt i många städers centra.
– Jag tror att vi var ett mycket mäktigt, mycket rikt land. Men vi är ett fattigt land nu. Vi är en skuldsatt nation.
Det Trump säger är ett brott med det en del av det som under snart sjuttio år tillhört de gemensamma målen för USA:s utrikespolitik. Redan tidigare har en rad företrädare för det säkerhets- och utrikespolitiska etablissemanget uttalat sin oro för Trumps utrikespolitik. Nu får de vatten på sin kvarn.
Vi har inte råd längre
Det gäller alltså bland annat USA:s engagemang i Nato som de kommande åren måste minskas, enligt Trump.
– Vi har inte råd att gör detta längre, säger han enligt Washington Post. Nato kostar oss en förmögenhet och ja, vi skyddar Europa, men vi betalar en massa pengar för detta.
Ett minskat USA-engagemang i Nato kan bli en kalldusch för medlemmarna i Europa. USA har länge manat européerna att satsa mer på sina egna militära styrkor.
Samtalet om hans framtida utrikespolitik var en del av detta. Liksom att han under stort bifall talade till en pro-israelisk organisation och lovade att Israel inte av USA ska behandlas som ”en andra klassens stat”.
Kan uppträda som president
I sina övriga uppträden i Washington försökte han bland annat betona sin förmåga – som han fått som affärsman – att effektivt kunna förhandla fram resultat.
Trumps besök på Washington Post var del av en Trumps försök, skriver tidningen, att visa sig mer som en president än som den talare med demagogiska toner, som han hittills visats upp.
Trump ifrågasätter engagemanget i Ukraina och menar att det närmast är en sak för de europeiska grannarna.
Tredje världskrig
– Ukraina är ett land som angår oss mindre än vad det angår andra länder i Nato – och det är vi som bär bördorna. De gör ingenting. Varför bryr inte Tyskland med Nato sig mer om Ukraina?
Och Trump ser också en konflikt med Ryssland om Ukraina som ett steg mot ett tredje världskrig:
– Varför är det alltid vi som ska leda, möjligtvis också mot ett tredje världskrig mot Ryssland? frågar han.
Leder ingen vart
Likadant menade han att USA:s engagemang i Asien var för dyrt och inte ledde något vart. Han ifrågasatte om en rad av USA:s militära investeringar kunde leda till något och om USA kunde upprätthålla effektiva fredsbevarande insatser där.
– Sydkorea är ett mycket rikt industriland men vi får inte betalt av dem för vad vi gör. Vi sänder ständigt våra fartyg, våra flygplan, deltar i krigsspel – men vi får bara betalt för en bråkdel av vad allt detta kostar oss.
Hans tal kommer troligen att utlösa rädsla i Sydkorea där 28 000 amerikanska soldater anses vara ett skydd mot Nordkorea.