Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Vi godkänner Turkiets definition av terror”, säger Michael Sahlin. Hör den före detta Turkietambassadören om överenskommelsen. Foto: SVT

Turkiet har sagt ja – men orosmoment kvarstår

Uppdaterad
Publicerad

I tisdags meddelade Turkiet att man stödjer ett svenskt och finskt Natomedlemskap. Nästa vecka hålls anslutningsförhandlingarna i Bryssel, men enligt sakkunniga som SVT har pratat med finns det fortfarande orosmoln på himlen.

Michael Sahlin är före detta ambassadör i Ankara och statssekreterare vid Försvarsdepartementet. Han beskriver de senaste dagarnas utveckling som ”omtumlande och lite överraskande” – både stegen dit och slutprodukten.

– När jag tittar på det här avtalet ser jag produkten av väldigt hårda förhandlingar, där Turkiet har pressat på och velat ha så konkreta saker som möjligt och Sverige och Finland har parerat genom olika typer av hängslen och livremmar för att inte beskäras allt för mycket i sin handlingsfrihet, säger Sahlin i SVT:s Morgonstudion och fortsätter:

– Resultatet blir då en text som öppnar för väldigt mycket tolkningsfrågor.

Turkisk valrörelse stundar

Och än är det inte klart.

Även om stödet för ett svenskt och finskt medlemskap är starkt från övriga 29 Nato-länder, ska anslutningsprotokollet ratificeras i de olika ländernas parlament. En process som vid tidigare utvigdningar tagit nio till fjorton månader.

– Det finns en osäkerhet kvar därför att det här ska ratificeras någon gång i höst i det turkiska parlamentet och det där turkiska parlament kanske då befinner sig i en valrörelse, säger Sahlin.

”Sista orosmomentet”

Turkiets justitieminister har redan gått ut med krav om att 33 personer, som beskrivs som terrormisstänkta, ska utlämnas från Sverige och Finland.

– Det blir en väldigt intressant process de närmaste månaderna. Det kommer bli svettigt att hålla i, så att det inte blir oenighet på nytt.

Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska Institutet, delar den uppfattningen.

– Det sista återstående orosmomentet, om man vill att Sverige och Finland ska gå med, är när Erdogan får klart för sig att det inte kommer att utlämnas en massa kurder, vad gör han då? Säger han till sitt parlament att de ska rösta nej? Det tror inte jag men det är inte totalt uteslutet, säger Hallenberg till SVT Nyheter.

– Jag tror att den risken är liten, men den är inte noll.

Under torsdagen hävdar president Recep Tayyip Erdogan också att Sverige har lovat att lämna ut 73 ”terrorister”. Han säger vidare att man inte kommer att skicka ratificieringen till sitt parlament om löftena till Turkiet inte hålls.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör forskningsledare på Utrikespolitiska Institutet Jan Hallenberg kommentera överenskommelsen. Foto: Jessica Gow/TT/AFP.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.