69-åriga Robert Francis Prevost har blivit ledare för 1,4 miljarder människor som påve under namnet Leo XIV. I går höll han sitt första tal, som tydligt fokuserade på fred. Men ännu vet ingen riktigt vad hans inriktning som påve kommer att vara.
– Det många tolkade in är att han vill vara en fredens påve i en orolig tid i världen. Han har sagt att han vill vara en brobyggare, säger Jennifer Wegerup, SVT:s Italienkorrespondent.
Representerar en kontinuitet
Leo XIV valdes efter fyra omröstningar. Det blev alltså en relativt kort process för konklaven. Ulla Gudmundson, diplomat och Vatikankännare, säger att det kan bero på att han representerar en kontinuitet från den tidigare och mycket populäre påven, Franciskus.
– Det kan man se på tidigare konklaver, att när man har valt en påve som är ganska lik företrädaren då har det gått fort, säger hon.
Ledtrådar i namnet
Ofta kan något om påvens inriktning utläsas i det namn en ny påve väljer. Den senaste Leo, Leo XIII, var påve i slutet av 1800-talet, en övergångstid med stor samhällsomvandling i världen.
– Han formulerade kyrkans svar på tidens stora rörelser i den katolska läran, som ville vara en medelväg mellan kapitalism och socialism. Det är utan tvekan så att den här påven vill vara en social påve, säger Ulla Gudmundson.
Önskemål om konservativ påve
Men att följa på Franciskus inslagna väg behöver inte bli en lätt uppgift för Leo XIV. Franciskus ofta progressiva syn, har också kritiserats.
– Det är ingen hemlighet att Franciskus haft fiender inom den katolska kyrkan som tyckte att han har lett kyrkan in på fel väg och har velat se en mer konservativ påve. Jag tror inte många vet tillräckligt om vad Prevost vill för att man ska kunna få starka reaktioner direkt, säger Jennifer Wegerup.
