Danske justitieministern: ”En oroande utveckling i Sverige de senaste åren” Foto: Martin Sylvest, Scanpix, Danmark / Johan Nilsson, TT Visa alla (2)
Visa alla (2)

Danmark inför gränskontroller mot Sverige

Publicerad

Gränskontroller ska införas för personer som reser från Sverige till Danmark. Det säger justitieminister Nick Hækkerup (S) vid en presskonferens om säkerhet på torsdagsmorgonen. Anledningen är det ökade hotet från svensk organiserad brottslighet, som legat bakom både sprängningar och mord i Köpenhamn i år.

Den danska regeringen presenterar ett ”sikkerhedspakke” (säkerhetspaket) i dag som bland annat innehåller en stor utbyggnad av kameraövervakningen i Danmark, straffskärpningar – och gränskontroller av resenärer från Sverige.

– Den organiserade brottsligheten från Sverige är central här. Vi har sett en oroande utveckling i Sverige med sprängningar och ökat våld, säger justitieminister Nick Hækkerup (S).

– Vi har haft koll på detta och beslutat oss för att stärka gränsskyddet mot Sverige.

Gränskontrollen av svenskar som ska resa till Danmark kommer att utföras punktvis från den 12 november.

Fokus ligger på de organiserade kriminella, inte vanliga människor som korsar gränsen. Alla resande ska inte kontrolleras, understryker Nick Hækkerup.

Svenskar inblandade

Åtgärden ska vara en följd av den senaste tidens sprängdåd, mord och gängvåld i Danmark, där svenskar misstänks ha varit inblandade.

– Det här får inte bli vardag i Danmark. Vi ska säkra danskarnas trygghet, säger Nick Hækkerup.

Den danska polisen ska också upprätta ett nytt center som skall bekämpa gränsöverskridande brottslighet i Öresundsregionen.

Enligt det danska public servicebolaget DR har EU-kommissionen och Sveriges regering informerats om de nya tillfälliga gränskontrollerna.

300 kameror

Den danska regeringen föreslår också ”markant mer tv-övervakning” i form av 300 nya kameror. Dessa ska polisen kunna sätta upp på eget initiativ överallt i landet. Även kommunerna ska få rätt att kameraövervaka i det offentliga rummet, utan att begära tillstånd av polisen.

Samtidigt väntas det bli obligatoriskt för alla som utför kameraövervakning att registrera detta i polisens register. I extraordinära situationer ska polis och säkerhetstjänst få tillgång till all information från övervakningskameror i realtid.

Sprängningar vid offentliga byggnader ska ses som ett angrepp på staten och maxstraffet för denna typ av brott föreslås höjas till 18 års fängelse. Även straffet för innehav av explosiva varor på offentliga platser väntas höjas.

Sammalagt består förslaget av 16 punkter, som man kan läsa mer om här, hos det danska justitiedepartementet.

”Krossa gängen”

Statsminister Mette Frederiksen (S) säger att man ska krossa gängen och hänvisar i en intervju i Berlingske till att det bara i år har varit 13 explosioner i Köpenhamn. Samtidigt säger hon att 180 gängmedlemmar under årets första sju månader dömts till sammanlagt 258 års fängelse.

– Men det är inte nog, de ska väck och därför måste vi ta till drastiska åtgärder.

Statsministern säger också att hon förväntar sig att det kommer att bli stor politisk debatt i Folketinget om förslaget om ökad övervakning.

Fakta: ”Sikkerhedspakke”

Visa
  • Sammantaget omfattar det nya åtgärdspaketet 16 punkter som handlar om ökad övervakning, förstärkta möjligheter för polisen att utreda och en förstärkt insats mot explosiva varor.
  • Det ska bli mer kameraövervakning av offentliga byggnader, utvidgad kommunal kameraövervakning och ökad polisiär kameraövervakning.
  • Polisen kommer att få möjlighet att ta över all pågående kameraövervakning i vissa lägen.
  • Polisen kommer också i större grad att kunna använda automatisk igenkänning av bilars registreringsskyltar och kunna spara sådan information längre.
  • Gängmedlemmar kommer att övervakas i större utsträckning.

Källa: Danska justitiedepartementet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer