Det har gått tre år sedan inrikeskommissionären Ylva Johansson lade fram förslaget om en stor asyl- och migrationspakt i EU, för att bland annat slå fast vilka länder i unionen som ska ansvara för asylsökande samt hur man solidariskt ska dela på uppgiften.
Oenigheten har varit stor – men i dag lyckades EU-länderna enas efter att flera länder gjort motstånd in i det sista.
-Jag är extremt nöjd och väldigt stolt, säger svenska mötesledaren Maria Malmer Stenergard (M) efter en historisk uppgörelse i Luxemburg.
”En fråga som avgör val”
Beslutet är historiskt bland annat eftersom EU-länderna har så starka och skilda ståndpunkter när det gäller migrationsfrågan, konstaterar SVT:s Europakorrespondent David Boati:
– Det här är en fråga som avgör val runt om i Europa och alla har ett starkt behov av att kunna visa framgångar för hemmapubliken.
Javascript är avstängt
Vad innebär EU:s migrationspakt?
Detaljerna kring den nya kompromissen är ännu inte presenterade men den innebär att asyl- och migrationshantering även framöver i första hand ska ske i det EU-land dit de nyanlända först kommer. Men alla andra länder lovar också att hjälpa till när situationen är tuff, antingen med omfördelning eller personal eller utrustning eller rena pengar.
– En grundpelare i pakten är att det första EU-landet människor kommer till ska bli mer noggrant i att registrera och kontrollera alla. Och alla som kommer från länder som normalt får avslag ska hållas kvar vid gränsen i en snabbfil, där de ska få ett snabbt besked, sannolikt nej, inom ett halvår, säger David Boati.
I Sverige har företrädare för Sverigedemokraterna tidigare krävt att regeringen ska agera för att stoppa asyl- och migrationspakten. Efter EU-ländernas beslut i dag avböjer dock partiet att kommentera uppgörelsen.
“Vi avböjer att kommentera detta i dag. Vi kommer dock att få skäl att återkomma kring pakten i närtid”, skriver partiets presschef Oskar Cavalli-Björkman i ett mejl till SVT Nyheter.