Flyktingar i Sinjar

Urbefolkningen vågar inte återvända till Sinjar

Uppdaterad
Publicerad
Terrorgruppen IS anfall och ockupation av Sinjarområdet i nordvästra Irak var en katastrof för urbefolkningen yazidierna. Nästan alla flydde och trots att större delen av Sinjar återtogs för mer än ett år sedan, har bara några få hittills vågat sig tillbaka.

IS-terroristernas sexslaveri av yazidiska flickor, massavrättningar av yazidiska män och hjärntvätt av yazidiska småpojkar har väckt stor och berättigad uppmärksamhet i världens medier. Men mindre känt är att att yazidiernas urgamla hemvist i Sinjarområdet nu på allvar hotas.

När SVT Nyheter besöker ett mindre yazidiskt flyktingläger utanför staden Duhok, i byn Sorkan, säger alla vi träffar att de vill tillbaka till Sinjar men att de just nu inte förstår hur det ska gå till.

I ett antal flyktingläger i det kurdiska självstyret KRG väntar i dag omkring 180.000 yazidier på att få återvända hem. Hem till Sinjar. Men hindren är många och komplicerade.

– Där finns inga sjukhus, inga skolor, ingen el, inget vatten. Och varken KRG eller den irakiska regeringen hjälper oss och utan deras stöd kan vi inte åka tillbaka, säger Jamal Amar Ali som nu är inne på sitt tredje år med sin fru och fem barn här i Sorkan.

Ytterligare omkring 180.000 yazidier har flytt Irak och bor nu i länder som Tyskland, Australien och USA.

Human Rights Watch kritiserar KRG

Trots att stora delar av Sinjarområdet återerövrades från terrorgruppen IS för mer än ett år sen, har fortfarande bara en bråkdel av områdets ursprungsbefolkning, yazidierna, kunnat återvända.

Nu kritiserar människorättsorganisationen Human Rights Watch det kurdiska självstyret, KRG, för att stoppa livsmedelshjälp och transporter till Sinjar, ett stopp som försvårar en normalisering.

Södra Sinjarområdet kontrolleras fortfarande av IS-terroristerna. De beskjuter regelbundet de befriade delarna med granater och deras närvaro skapar osäkerhet och oro. Men även om IS skulle besegras i södra Sinjar finns en stor misstro kvar, framförallt mellan KRG och yazidierna.

Stoppar humanitär hjälp

Enligt bland annat Human Rights Watch (HRW) förhindrar KRG humanitär hjälp till den befriade delen av Sinjarområdet, liksom också kommersiell trafik in och ut ur området.

HRW menar att detta hindrar en normalisering av de befriade områdena och riskerar därmed att permanenta den dystra flyktingsituationen för yazidierna.

– Sinjar är fortfarande en krigszon eftersom alla områden ännu inte befriats från IS. Vi kan inte tillåta att folk återvänder om inte Peshmergan kan garantera deras säkerhet, säger KRG:s utrikesminister Falah Mustafa Bakir i en intervju med SVT.

Men Saad Babir på yazidiska hjälporganisationen Yazda håller inte med.

– Ingen, varken en regering eller någon annan, har rätt att hindra humanitär hjälp till Sinjar där det varken finns vatten eller den mest basala service, säger han till SVT Nyheter.  

Allt fler yazidier ansluter sig nu till PKK. Många yazidier misstror KRG:s peshmerga efter IS brutala attack i augusti 2014 när pershmergan retirerade utan att försvara yazidierna. Däremot hjälpte PKK och PKK:s systerorganisation i Syrien, YPG, tiotusentals yazidier att ta sig till Syrien sensommaren 2014 när de satt fast på Sinjarbegret, jagade av IS-terroristerna.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer