Enligt rapporten får syrierna betalt av Turkiet och har rekryterats från de rebellstyrkor som slagits mot Bashar al-Assads regering i Damaskus under nio års inbördeskrig i Syrien. Det rapporterar nyhetsbyrån AP.

Nu slåss de i stället i det libyska inbördeskriget, på Tripoli-regeringens sida. Motståndare är den östlibyska krigsherren Khalifa Haftar, som tagit kontroll över mer än halva landet och vars styrkor tog sig fram till huvudstadens utkanter under en oväntad blixtoffensiv förra våren. Han stöds i sin tur av Ryssland, Egypten och Förenade Arabemiraten, om än inte lika öppet som Turkiet stöttar regeringen.

Framgångar för regeringen

I år har dock krigslyckan vänt, med hjälp av stödet från Turkiet och dess president Recep Tayyip Erdogan. Förutom de syriska rebellstyrkorna har turkiska drönare spelat en viktig roll i striderna. I maj drevs Haftars styrkor bort från Tripoli och en viktig flygbas i västra Libyen.

Uppgifter har cirkulerat om att rebellerna har extremistkopplingar, men enligt Pentagonrapporten finns inga bevis för att de har kopplingar till någon av de sunnitiska terrorgrupperna IS och al-Qaida. Det beskrivs i stället som ”mycket troligt” att det är pengarna som motiverar dem.

Uppladdning kring staden Sirte

Båda sidor mobiliserar nu kring den strategiska kuststaden Sirte, tidigare utskeppningshamn för merparten av landets oljeproduktion. Regeringen har lovat att ta tillbaka staden, men det kan trappa upp konflikten ytterligare.

Egyptens president Abdel Fattah el-Sisi har hotat med ett direkt militärt ingripande om regeringsstyrkor går till offensiv. Egypten kommer inte att ”stå lugnt vid sidan om” ifall operationer direkt hotar säkerheten, sade el-Sisi i ett möte med tiotals Haftar-lojala klanledare i Kairo i torsdags, skriver AP.