Knut Kainz Rognerud: Vad håller Nordea på med i Ryssland?

Uppdaterad
Publicerad

Nordeas låneaktiviteter i Ryssland väcker många frågor. Först ger man generösa dollarlån på ett sätt som liknar vårdslös kreditgivning. Lån som varit lönsamma för banken. När sedan Rysslands ekonomi fallerar, rubelvärdet halveras och kunderna får svårt att betala, ja då är generositeten borta. Sättet hur Nordea hanterar sina Moskvakunder liknar hur Putin hanterar sina politiska motståndare.

Nordea som tills 2013 kontrollerades av svenska och finska staten har haft en liten men mycket lönsam rysk verksamhet. Totalt har banken lånat ut cirka tre miljarder kronor till ryska privatkunder. Drygt 700 har fått lån i dollar. Enligt banken har man gjort upp med hälften av dem. Resten har nu stora problem. Enligt flera kunder SVT intervjuat fick de brev där lånet sades upp med ett dygns varsel.

Kritiken avfärdas

Nordea avfärdar kritiken som lögner och påhitt. Ingen från Nordeas ledning vill i dag kommentera problemen i Moskva men enligt presschefen Magnus Nelin är de som demonstrerat utanför Nordeakontor inte ens bankens kunder, och han säger att delar av det som påstås är lögner och att man självklart hjälper sina kunder.

Nordeas ledning visar onekligen en viss arrogans mot sina före detta så lönsamma Rysslandskunder.

Påminner om Swedbank i Baltikum

Det anmärkningsvärda är dock att det finns detaljer som påminner om svenska bankers framfart i Baltikum 2007.

Det makalösa svenska bankåret 2007 var Swedbank vinnaren. Bolaget hade bland annat tagit stora marknadsandelar i Baltikum, gjort rekordvinster och aktieägarna älskade sin bank. Det året fick koncernens chefer och säljare dela på 2,6 miljarder i bonusar.

Samtidigt blomstrade ekonomin på andra sidan Östersjön. Lettland kallades den baltiska tigern med tvåsiffrig tillväxt och hyllades som föredöme.

Bonusfest

Men året efter tog festen slut. Lehman Brothers gick omkull och drog en rad andra banker med sig. Det visade sig att en stor del av balansräkningarna och vinsterna byggts på luft. De hade byggts på lönsamma lån som i många fall aldrig borde ha getts. I Swedbanks fall hade till och med de baltiska lånesäljarna fått bonus. Ju mer banken lånade ut, desto mer bonus.

Det gick illa i Lettland. Den goda tillväxten hade periodvis till 90 procent byggts på lånade pengar.

Löner sänktes

Finanskrisen fick bankerna att snabbt försöka rädda så mycket som bara gick. Festfixaren byttes ut mot liemannen. Räntor chockhöjdes, lån sades upp, lägenheter och sportbilar togs i pant. I ett fall tog en stor Swedbanklåntagare livet av sig. De sköra baltiska ekonomierna föll fritt. På ett kvartal var Lettlands tillväxt nästan minus 20 procent. Offentliganställdas löner sänktes, skolor och sjukhus stängdes.

Lärdomen blev hård. Även Swedbank höll på att gå omkull. Staten och skattebetalarna fick garantera mycket stora belopp för att rädda banken. Politiker och ekonomer sa att detta får inte hända igen. Regler skärptes, bonusar avskaffades. Bankchefer lovade bättring.

Ny bonusfest

I vår är det Nordea som ställer till med party. Banken kommer att på bolagsstämma i veckan att besluta om 24 miljarder kronor i utdelning, en av de största utdelningarna i svensk företagshistoria. Och bonusarna är tillbaka. Förra året ökade Nordeas bonuskostnader till 1,7 miljarder kronor.

Styrelseordförande Björn Wahlroos ler. Nu är det bankfest igen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer