Turkiets president Recep Tayyip Erdogan valtalade på onsdagen vid invigningen av en temapark utanför huvudstaden Ankara. Foto: TT

Analys: Välbekant mönster när Erdogan plockar poäng på moské-massakern

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Turkiets president Erdogan väcker omvärldens ilska genom att försöka plocka politiska poäng på massakern i Nya Zeeland. Hans utfall mot ”Islams fiender” har utlöst diplomatiska kriser med både Australien och Nya Zeeland, men fungerar samtidigt som dunderhonung inför lokalvalen på hemmaplan.

Tomas Thorén

Korrespondent, Turkiet

”Mina syskon, jag vill ta med er till Nya Zeeland. Ni ska få lära er något ni ser på skärmen här” säger Recep Tayyip Erdogan andaktsfullt inför publikhavet på ett valmöte i en turkisk provins.  

Det börjar med dramatisk musik, sedan ta-ta-ta-ta, blodiga scener som spreds live när terroristen Brenton Tarrant själv filmade hur han mejade ner människor i en moské i Christchurch, Nya Zeeland. Scenerna varvas med utdrag som rör Turkiet ur massmördarens ”manifest”, som till stora delar ägnades åt den historiska konflikten mellan kristna européer och muslimska osmaner i dagens Turkiet. 

Bannlyst massakerfilm visas på valmöten

Erdogans publik buar och skriker, uppeldade av presidentens brandtal där massakern i Nya Zeeland blandas ihop med västvärldens kritik om bristande demokrati i Turkiet. Därtill riktas udden mot den inhemska oppositionen, som anklagas för att vara förrädare och delaktiga i omvärldens konspiration. Allt är enligt Erdogans svartvita världsbild uttryck för samma brinnande hat mot just Turkiet. I skrivande stund har massakerfilmen visats åtta gånger på valmöten inför de turkiska lokalvalen den 31 mars.

Konspirationsretoriken river så klart upp starka känslor, inte minst i Nya Zeeland. Landets utrikesminister Winston Peters varnar för att utspelen kan utsätta landets medborgare för fara. Men Erdogan har inte dämpat tongångarna efter kritiken – utan går istället ännu längre. 

Turister ”i kistor”

På ett valmöte i måndags hotade han de australiska och nyzeeländska turister som årligen besöker Turkiet för att hedra stupade soldater i slaget om Gallipoli 1915. För Australien och Nya Zeeland, som då var en del av det brittiska imperiet, är minnesdagen av den stora landstigningsoperationen under första världkriget en viktig nationell helgdag.  

Erdogan sa att alla som kommer till Turkiet med antimuslimska känslor ska skickas tillbaka i kistor precis ”som deras far- och morföräldrar blev”.  Australien har svarat med att kalla upp den turkiska ambassadören och ser för tillfället över reserekommendationerna till Turkiet.

För den som länge följt Erdogans beteende i valtider följer det ett nästan tröttsamt bekant mönster.  Minns ni den diplomatiska krisen med Holland inför folkomröstningen om presidentsystemet 2017? Eller de svepande nazistanklagelserna mot Tyskland inför parlament- och presidentvalet 2018?

Sopas under mattan efteråt

Då som nu är Erdogans budskap till hemmapubliken glasklart: Omvärlden är i krig mot Turkiet och endast genom att sluta upp bakom Erdogans obevekliga nationalism kan fosterlandets överlevnad säkras. När valet sedan är över smyger sig plötsligt försoningens röst fram och krisen sopas under mattan.

Frågan man ställer sig är varför Erdogan behöver ta till så här drastiska utspel inför de relativt obetydliga lokalvalen. Med tanke på det maktmonopol han besitter i varenda skrymsle och vrå av det turkiska samhällslivet, så borde dessa val ändå vara en promenadseger för den sittande presidenten?

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.