När vallokalerna på lördag öppnar så är det fjärde parlamentsvalet Irak håller sedan den USA-ledda invasionen 2003 som störtade diktatorn Saddam Husseins styre.
Det är också det första valet Irak håller sedan terrorgruppen Islamiska staten (IS) 2014 svepte fram och tog över stora delar av landet.
Här är några viktiga saker att hålla koll på i helgens val:
1. Varför är det viktigt?
För folk i Irak är det förstås viktigt vem som bestämmer i landet, i den mån det avgörs genom valet i ett land med starka informella maktstrukturer och utbredd korruption.
Men detta val är särskilt viktigt som en sorts test för hur mycket politikerna kan samla och ena sitt folk efter år av bitter konflikt, på senare tid med sunniextremistiska IS i centrum för landets religiösa och etniska spänningar.
Landet är nämligen delat mellan majoritetsbefolkningen shiamuslimer, sunnimuslimska araber, kurder och många andra minoritetsgrupper som kristna och yazidier.
Med några få undantag domineras vallistorna av samma politiska allianser som i tidigare val. Men en ny trend många pekar på är hur politiker sträcker ut händer även utanför de egna etniska och religiösa grupperna, i vad somliga kallat Iraks ”post-sekteristiska” val.
Den beskrivningen rymmer kanske en del önsketänkande, men experter betonar vikten av irakiska ledare som kan bidra till enighet, snarare än traditionell splittring i landet.
2. Vad är viktigaste frågorna och vem väntas vinna?
Den viktigaste frågan är enligt opinionsundersökningar säkerhet, vilket man kan vänta sig i ett land skakat av väpnad konflikt. Sedan kommer ekonomin.
Den kommande premiärministern väntas tillhöra någon av de shiamuslimskt dominerade allianserna, till stor del eftersom shiamuslimer är den största folkgruppen och den politiskt starkaste. Förut fanns två stora sådana allianser men i dag är de fem, där bland annat de väpnade shiitiska miliserna som krigat mot IS är representerade.
Kurderna, som har ett autonomt självstyre i norr, har spelat stor roll vid de senaste valen men väntas nu spela mindre roll. Särskilt efter folkomröstningen om självständighet i fjol, som slutade med större splittring mellan kurdiska grupper.
Sunniarabiska områden är försvagade delvis av IS-belägring och delvis av militärinsatserna för att driva bort IS. Sunni-politiker har inte lyckats enas, och många sunniter väntas rösta på sittande premiärminister Haider al-Abadi.
al-Abadi ligger överhuvud taget bra till – i en opinionsundersökning sade nyligen 79 procent av svarande att de accepterar honom som premiärminister och i före detta IS-kontrollerade områden var siffran nästan 90 procent.
3. Vilken roll spelar IS?
Terrorgruppen IS kastar en stor skugga över valet, både direkt och indirekt. Säkerhetsfrågor är centrala och det beror till stor del på den konflikt mellan grupper IS spelar in i, och som det förödande kriget mot gruppen på vissa sätt underblåst.
Politiker, inte minst sittande premiärministern al-Abadi, har gått till val på framgångar mot IS och velat ta ära för segrarna mot jihadisterna.
Mer än två miljoner irakier har drivits på flykt under konflikten mot IS, vilket gör det svårare för många av dem att rösta om de alls deltar.
Slutligen har IS riktat både hot och direkta attacker mot måltavlor kopplade till valet. Tidigare i veckan dödades en kandidat, i ett dåd som IS tagit på sig.