Första prognosen i Israel: Inget parti har majoritet

Publicerad

Slutspurten mellan premiärminister Benjamin Netanyahus parti Likud och utmanaren Blåvita alliansen har varit jämn. Vallokalerna stängde klockan 21.00 svensk tid efter den första vallokalsundersökningen är det helt jämnt mellan Likud och Blåvita alliansen.

Det har varit en jämn valkamp mellan partiet Likud och Blåvita alliansen i det historiska nyvalet i Israel. Det är första gången någonsin landet har hållit två val under samma år.

Vallokalerna stängde klockan 21.00 svensk tid och efter den första vallokalsundersökningen är det mycket jämnt. Enligt tv-kanalen Channel 12 får Likud 33 platser i parlamentet mot 34 för Benny Gantz Blåvita allians.

Extremt jämnt

– Ingen av dem kommer kunna bilda regering om opinionsundersökningarna håller. Men Netanyahu har haft momentum på senaste tiden så vi får se hur det går, säger Anders Persson, statsvetare vid Linnéuniversitetet.

Samir Abu Eid, SVT:s utrikesreporter, är på plats på Likuds valvaka i Tel Aviv.

– Det är en avvaktande stämning här och det är mest journalister på plats. Jag hörde just att det var samma sak på det andra stora partiets valvaka. Det är för att man vet att det kommer vara väldigt jämnt och vill inte ta ut något i förskott, säger han.

När det kommer till Palestinafrågan så säger Samir Abu Eid att man nästan pratar mer om hur man ska stoppa Iran.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, ledare för partiet Likud.

Lyckades inte bilda regering

Det förra valet hölls i april efter vilket premiärminister Netanyahu misslyckades med att bilda regering, vilket nu lett fram till det val som hållits i kväll.

Vid klockan 16 lokal tid uppmättes valdeltagandet till lite drygt 44 procent. Det är något högre än i valet i våras.

Blåvita alliansens ledare, generalen Benny Gantz.

Stoppa korruption eller annektera Jordandalen

Benjamin Netanyahu har rört sig åt höger under den senaste valrörelsen för att vinna stöd. Han har bland annat lovat att annektera Jordandalen och norra Döda Havsstranden om han vinner valet.

Blåvita alliansens ledare, generalen Benny Gantz, är Netanyahus främste utmanare. Han har uppmanat landets väljare att rösta emot korruption och extremism.

Fakta: Valet i Israel

Visa

I december 2018 utlyste Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ett nyval, som hölls i april 2019. Det har beskrivits som något av ett missnöjesval mot Netanyahu själv, då många väljare betonade att de ville se en förändring av den israeliska politiken.

Den nybildade Blåvita alliansen, ledd av generalen Benny Gantz, lyckades lika bra vid valurnorna som Benjamin Netanyahus högerparti Likud, men hade inte lika goda chanser att få ihop en regeringskoalition. Netanyahu fick uppdraget att bilda regering, men misslyckades. Han löste upp parlamentet, knesset, och utlyste det nyval som nu hålls.

Knesset består av en kammare med 120 ledamöter som utses i allmänna val vart fjärde år. Premiärministern har rätt att när som helst utlysa nyval. Hela landet utgör en valkrets. Rösträttsåldern är 18 år. I parlamentet antas lagförslag efter tre omröstningar.

Israels president, som främst har representativa uppgifter, väljs av knesset för en period på fem år och kan väljas om en gång.

Alla israeliska regeringar hittills har letts av Arbetarpartiet eller högerpartiet Likud med undantag för perioden 2006—2008, då centerpartiet Kadima satt vid rodret. Vid flera tillfällen har de två dominerande partierna samtidigt ingått i breda koalitioner.

Benjamin Netanyahu, eller ”Bibi” som han kallas, har varit premiärminister i Israel utan uppehåll sedan 2009. Han har hyllats för att ha fått landets ekonomi att växa, men kritiserats bland annat för att bedriva en splittrande politik där meningsmotståndare får lite utrymme.

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer