Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Bild från Azerbajdzjans försvarsdepartement, från gränsen till Nagorno-Karabach. Foto: AP

Varför krigar man i Nagorno-Karabach – igen?

Uppdaterad
Publicerad

En av 90-talets konflikter har blossat upp igen. Båda parter, Armenien och Azerbajdzjan har rustat upp. Men vad är bakgrunden till den utdragna konflikten?

Oroligheter började i Nagorno-Karabach redan 1988 och det bröt ut ett fullskaligt krig mellan Azerbajdzjan och Armenien som pågick mellan 1991 och 1994. Sedan dess ockuperar Armenien områden inom Azerbajdzjans territorium.

Upp till 30 000 människor miste livet och över en miljon tvingades på flykt.

En vapenvila undertecknades 1994, men själva konflikten löstes aldrig. Situationen med flyktingar som nekats återvända har ökat spänningarna.

Nu har båda länderna rustat upp och det befaras att det kan leda till ytterligare ett krig. Samtidigt vill majoriteten av invånarna i Nagorno-Karabach vara självständiga och har utropat sig till egen stat, en stat som inte erkänts av något annat land.

Trots att majoriteten i Armenien är kristna och majoriteten i Azerbajdzjan är muslimer spelar religionen en underordnad roll i konflikten. Istället handlar det om att återfå landområden, som båda länder anser att de har rätt till.

I videon får du en historisk bakgrund och ser hur geografin har betydelse.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.