Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Enligt en rapport i den ansedda medicintidskriften Lancet dog över 300 000 människor som ett resultat av extrem hetta, främst i Kina och Indien. Det är en ökning med 54 procent sen år 2000. Foto: AP Photo/Tomas MunitaVisa alla (2)
Visa alla (2)

Analys: Värmeböljor är klimatkrisens tysta dräpare

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

Värmeböljor har seglat upp som klimatkrisens tysta dräpare. Både forskare och politiker kopplar förra veckans extrema hetta över Kanada till de pågående klimatförändringarna.

Hettan och bränderna sprider sig över norra halvklotet, i Sibirien med ett preliminärt rekord på 38 grader, i finska Lappland slogs i måndags också värmerekord.

Men det går att rädda människoliv.

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

Det är första gången som både forskare och politiker omedelbart kopplar en väderkatastrof till den pågående uppvärmningen. Borta var de vanliga reservationerna, att det är skillnad på väder och klimat.

Uttalanden kom bara en dag efter att den lilla staden Lytton slagit kanadensiskt värmerekord med 49,6 grader.

”Klimatförändringarna driver en farlig samverkan mellan extrem hetta och utdragen torka” sa USA:s president Joe Biden, och även Kanadas premiärminister Justin Trudeau uttryckte liknande tankegångar.

Flera forskare vid ansedda universitet sa samma sak när journalisterna ringde.

Det som hände i Lytton borde inte kunna ha hänt, en stad i bergen som vanligen har max 25 grader var lika varmt som Bagdad. Just gällande värmeböljorna så är forskarna eniga. I decennier har de varnat att värmeböljorna kommer att bli allt vanligare och allt intensivare.

”Förändringar som är ohejdbara”

Nu har det hänt.

Enligt en rapport i den ansedda medicintidskriften Lancet dog över 300 000 människor som ett resultat av extrem hetta, främst i Kina och Indien. Det är en ökning med 54 procent sen år 2000.

I Sverige dog 700 människor på grund av värmen extremsommaren 2018, enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet.

Det extrema vädret just nu sammanfaller med varningarna i den kommande IPCC-rapporten där en del av innehållet nyligen läckte ut: att världens klimat går mot förändringar som är ohejdbara.

Även om alla fossila utsläpp skulle upphöra till mitten av århundradet, kommer situationen fortsätta att förvärras, de växthusgaser som redan samlats i atmosfären gör att temperaturen kommer att fortsätta att gå upp flera kommande decennier.

”Människor dör i sina hem”

Värmeböljor får inte samma uppmärksamhet i medierna som orkaner eller lerskred. Det är en tyst katastrof. Människor dör i sina hem. Värmeböljor drabbar oftast äldre och utsatta, de som inte har luftkonditionering eller möjlighet att ta sig svala offentliga lokaler som bibliotek.

I Lytton dog människor av organsvikt när de försökte hitta de fåtal svala byggnader som fanns i staden.

Ovanliga väderlägen kommer bli allt vanligare i takt med att jetströmmarna påverkas. Förra veckan fick jag ett mejl från en desperat klimatforskare som skrev att han nästan önskade att en dödlig värmekupol skulle skörda människoliv. ”Då kanske politikerna vaknar”.

Jag hade aldrig hört ordet men bara två dagar senare var det just en värmekupol som bildades över British Columbia i Kanada, ett kusligt sammanträffande. En värmekupol är högtryck som lägger sig som ett lock.

Länder förbereder sig

Men det går att skydda människoliv.

Både i Sverige och andra länder pågår förberedelser för att med hjälp av tidiga varningssystem och klimatanpassad stadsplanering. Taken på lador målas vita för att reflektera hettan. Seniorboende i Norrköping byggs med små fönster vända mot norr. Förskolor har fått checklistor hur de ska skydda barn undan hetta.

New York Times rapporterar om hur sommarkollon för barn inte får ha lägereldar på grund av brandrisken i torkan. Istället görs en korg med lysande ficklampor som får simulera en lägereld. Sms-varningar om annalkande värmeböljor där skolor stängs i god tid är en annan strategi forskare rekommenderar.

Städer blir lätt till värmeöar, genom att plantera alléer med träd kan temperaturen sänkas med flera grader.

Klimatkrisen handlar om två saker; dels att försöka få ner utsläppen, dels att anpassa sig till den pågående uppvärmningen. I takt med att tiden rinner ut för nödvändiga utsläppsminskningar flyttas alltmer fokus på anpassning vilket ökar trycket på politikerna.

Värmeböljor må vara det nya normala. Men att hundratals, snart kanske hundratusentals, människor dör i en värmebölja får aldrig bli normalt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.