Greklands premiärminister Alexis Tsipras (t.v.) är EU:s enda regeringschef från ett vänsterparti. T.h. ledarna för italienska Lega och österrikiska FPÖ, Matteo Salvini och Heinz-Christian Strache – två partier på den europeiska ytterhögern.

Yttern allt mer central i Europa

Uppdaterad
Publicerad

De har varit utstötta och bespottade – men också fått allt större inflytande över regeringar och politik. I skuggan av flyktingkrisen har Europas ytterlighetspartier vuxit sig allt närmare makten.

Nu är frågan var Sverigedemokraterna placeras efter regeringsförhandlingarna i Sverige.

När EU-ländernas ministrar och beslutsfattare sammanfattade det senaste EU-valet, i maj 2014, var suckarna tunga.

– Det råder ingen tvekan om att många populister, euroskeptiker och till och med nationalistiska partier nu kliver in i EU-parlamentet, sade Tysklands dåvarande utrikesminister Frank-Walter Steinmeier i tysk tv.

Nationellt satt ändå de etablerade partierna stadigt vid makten. Även om eurokrisen hade tärt hårt på förtroendet för de styrande var det fortfarande ytterst få som var i koalition med eller ens behövde luta sig mot stöd från diverse missnöjes- och populistpartier.

Flyktingkrisen

Efter brexitkris och flyktingkris och terrorkris är dock situationen annorlunda.

Med åtta månader kvar till nästa EU-val, i maj 2019, har fler och fler ytterlighetspartier tagit plats bland de beslutande. Framför allt är det missnöje över hur flykting- och migrantsituationen har hanterats som har fått partierna på den yttersta högerkanten att växa.

I både Italien och Österrike har partier från ENF – EU-parlamentets mest invandrings-, islam- och EU-fientliga partigrupp – blivit regeringspartier, efter att ha inlett samarbeten med mer traditionella högerpartier.

Ensamma greker

Även en rad partier i de aningen mindre EU- och invandringsfientliga partigrupperna EFDD och ECR har fått en starkare ställning, både i och utanför sina regeringar. Sverigedemokraterna är långt ifrån ensamma om att växa i opinionen. I Tyskland pressar AFD på. Dansk folkeparti har tungt inflytande i Danmark. Och i östra Europa rör sig partier som polska Lag och rättvisa, bulgariska Gerb och ungerska Fidesz klart mer utåt än inåt.

På yttersta vänsterkanten har samtidigt tillväxten varit sämre, åtminstone när det gäller regeringsinflytande. Socialdemokratiska partier har föredragit att samarbeta med miljöpartier, liberaler eller till och med konservativa, snarare än att luta sig åt vänster.

Fortfarande är grekiska Syriza med Alexis Tsipras i spetsen det enda vänsterpartiet i regeringsställning i hela EU. Samtidigt växer ändå många V-partier i opinionen – oftast på S-märkta partiers bekostnad.

Ytter mot ytter?

Inför nästa års EU-val och utnämnande av en ny EU-kommission bäddar utvecklingen för ett rejält förändrat EU om både EU-parlament och medlemsländer fortsätter att flytta sig från mitten ut mot högerkanten.

En tydligt ideologisk valkampanj är att vänta.

– Vi jobbar för att bli den främsta parlamentsgruppen inom EU och för att glömma den socialistiska parabeln som har skapat arbetslöshet och osäkerhet, sade Italiens inrikesminister Matteo Salvini efter ett möte med andra ytterhögerpartier i början av september.

– Vi ska bekämpa nyliberalismen och högerflygeln. Vi ska stärka de solidariska och europeiska värderingarna, lovade i sin tur Tsipras i ett tal inför EU-parlamentet bara några dagar senare.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.