Det är Löntagarnas forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral i Finland som forskat i vilken typ av vård barnen får och hur det påverkar deras resultat i kognitiva test.

Kognitiva förmågor handlar om färdighet i att behandla information – alltså tänkande, lärande och problemlösning.

De barn som varit hemma länge fick sämre resultat i de kognitiva testerna än barnen som deltagit i småbarnspedagogik.

– Resultatet visar att barn lär sig något nyttigt genom småbarnspedagogik eller dagvård, säger forskningsledare Tuomas Kosonen från Löntagarnas forskningsinstitut i Finland.

Största skillnaderna bland 4-5-åringarna

Skillnaderna var tydligast bland barn i 4-5-årsåldern. Deras kognitiva förmågor mättes med ett test där de skulle känna igen färger och rita en människa med huvud, kropp och lemmar.

Skillnaderna verkar ändå jämna ut sig med tiden och lämnar inga avtryck på grundskolans avgångsbetyg eller gymnasiebetyg.

– Även om dagvård enligt testerna är till nytta för små barn, kanske tiden dämpar oron för dem som inte har sina barn i dagvård, säger Kosonen.

Finländska barn stannar hemma längst

Forskningen tar bara ställning till hur hemvård påverkar barnens kognitiva förmågor. Man har inte undersökt hur olika vårdformer påverkar barnens förmåga att knyta an till andra människor.

I Finland vårdas under 3-åringar hemma i betydligt större utsträckning än i många andra OECD-länder.

Även äldre barn stannar hemma relativt ofta, särskilt i jämförelse med de övriga nordiska länderna. Den här skillnaden jämnar ut sig först i förskoleåldern.

En orsak till de långa hemvårdsperioderna är systemet med hemvårdsstöd som uppmuntrar många föräldrar att stanna hemma med sina barn. Besluten om stödet är i politikernas händer.

Artikeln baserar sig på Yle uutisets artikel av Paula Tiessalo.