Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Minoritetspolitiken i Sverige har misslyckats

Utredningen visar på att minoritetspolitiken misslyckats nästan helt vad gäller förverkligandet av de grundläggande rättigheter som de fem nationella minoriteterna ska tillförsäkras i landets samtliga kommuner. Foto: SVT

En färsk utredning visar att minoritetspolitiken misslyckats nästan helt vad gäller förverkligandet av de grundläggande rättigheter som de fem nationella minoriteterna ska tillförsäkras i landets samtliga kommuner. Majoritetssamhällets kunskaper om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken är fortfarande bristfälliga.

Regeringen beslutade den 1 september 2016 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att ta fram förslag för en stärkt minoritetspolitik i Sverige. Lennart Rohdin, sakkunnig i frågor som rör nationella minoriteter, förordnades samma dag som särskild utredare. Rohdin har idag överlämnat delbetänkandet ”Nästa steg?” till minoritetsminister Alice Bah Kuhnke.

Ny myndighet

Utredningen har, när det gäller minoritetspolitikens övergripande inriktning, gjort två bedömningar. Den första är att minoritetspolitiken behöver inriktas i större utsträckning på överföringen av språk och kultur mellan generationerna. Den andra övergripande bedömningen är att minoritetspolitiken behöver integreras bättre inom andra politikområden.

Ett av förslagen är alltså att upprätta en ny myndighet som har ansvar över att minoriteterna får sina rättigheter tillgodosedda.

– Vi känner ett behov av att göra en nystart med tydliga signaler att nu tar vi nya tag. Och en sådan signal är att skapa en ny myndighet som uteslutande jobbar med de här frågorna, säger Lennart Rohdin.

Förskola på minoritetsspråk

Utredningen föreslår att kommuner ska vara skyldiga att erbjuda hela eller en väsentlig del av förskoleundervisningen på dessa språk, att de ska vara skyldiga att fråga vårdnadshavare om deras önskemål om förskola på språken och att det tydliggörs att den generella tidsfristen för erbjudande om förskola även gäller erbjudande om förskola på minoritetsspråk. Utredningen föreslår även att regeringen överväger att komplettera begreppet modersmål med begreppet ”kulturarvsspråk” för de nationella minoritetsspråken i lagstiftning som rör skola och förskola.

Utredningen lämnar också förslag som stärker de nationella minoriteternas rättigheter inom äldreomsorgen.

Läromedel måste granskas

Det finns också behov av att höja kunskapsnivån om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Utredningen konstaterar att kunskapsnivån är låg. Utredningen föreslår att uppdrag ges till Skolverket att genomföra en riktad efterhandsgranskning av läromedel, med avseende på hur de nationella minoriteterna och deras rättigheter framställs, samt att regeringen överväger att ge Skolverket i uppdrag att utöka utbudet av utbildningsmaterial om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Därtill föreslår utredningen att regeringen ser över möjligheterna att införa ettkrav på kunskap om de nationella minoriteterna och deras rättigheter i examensmålen för lärare, samt ger Skolverket i uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser i skolan.

Sändningstillståndet för public service-media bör ses över

Utredningen bedömer också bl.a. att det i det kommande sändningstillståndet för public service-media bör tas hänsyn inte enbart till kvantitet utan även kvalitet i fråga om sändningar på de nationella minoritetsspråken.

Utredningen föreslår dessutom att Kungliga Biblioteket, Myndigheten för kulturanalys, Riksantikvarieämbetet, Riksteatern och Statens historiska muséer ges i uppdrag att också beakta nationella minoriteter och minoritetsspråk i sin verksamhet.

Ökade anslag för organisationer

Utredningen konstaterar även att arbetsbördan för de nationella minoriteternas organisationer på riksnivå har ökat sedan 2010, framför allt på grund av samråd, och att arbetsbördan kan förutses öka. Utredningen föreslår att bidraget enligt förordningen om statsbidrag till nationella minoriteter minst ska fördubblas och att det särskilda stöd som lämnas till Sverigefinländarnas delegation och Svenska Tornedalingars riksförbund – Tornionlaaksolaiset ska höjas. Vidare föreslås att staten lämnar ett sådant stöd även till lämpliga riksorganisationer som företräder den judiska och den romska minoriteten. 

Slutbetänkandet den 15 november 2017

Den 15 juni 2017 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen innebärande dels en förlängning av det ursprungliga uppdraget i återstående delar, dels ett uppdrag avseende finlandssvenskarnas ställning i Sverige. Slutbetänkandet ska redovisas den 15 november 2017.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer