Förespråkare för det finska språket och sverigefinnar har länge kritiserat statens myndigheter för passivitet i vad som rör det finska språket. Nu efterfrågar även regeringens utredare en förbättring: 

– Vi har konstaterat att den nuvarande uppföljningen och samordningen inte är tillräckligt bra för att stärka minoriteternas rättigheter, säger Ingrid Johansson Lind, särskild utredare i den statliga utredningen om samordning, utveckling och uppföljning för en stärkt minoritetspolitik. 

Förslag: Isof tar över 

På nationell nivå har ärenden avseende det finska språket och sverigefinnar, samt flera andra nationella minoriteter, hanterats hos Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen har alltså agerat som en central uppföljande och samordnande myndighet när det gäller de nationella minoriteterna.  

I utredningen kan man nu läsa att detta samordnings- och uppföljningsuppdrag behöver förtydligas, och mer resurser tillskjutas. Därför föreslår utredningen att uppdraget ska flyttas till Institutet för språk och folkminnen, Isof, där Johansson Lind tidigare arbetade som generaldirektör. 

Synergieffekter 

Isof föreslog i en rapport till regeringen redan år 2019 att nya språkcentrum ska inrättas på myndigheten. Om även det förslaget går igenom, växer Isof till ett större nav. 

– Synergieffekterna inom den myndigheten blir väldigt betydelsefulla, konstaterar Johansson Lind. 

Hon hoppas att flytten gör det möjligt att lägga in en högre växel i minoritetsarbetet, efter att Isof fått uppdraget, och även öka antalet tjänstemän som arbetar med minoritetsfrågor, från fem till tolv personer. 

Nya vindar 2022? 

Johansson Lind hoppas att utvecklingen fortsätter så att Isof kan få uppdraget under år 2022. Efter det skulle Isof, tillsammans med Sametinget, som bevakar frågor som rör samiska språket och samiska rättigheter, följa utvecklingen inom minoritetspolitiken, med ett nationellt samordnings- och uppföljningsuppdrag.