Unga och lågutbildade minst intresserade av EU-valet

Uppdaterad
Publicerad

Trots att intresset för EU-valet ser ut att öka är det i stor utsträckning välutbildade och väljare med högre inkomst som bestämmer vilka svenska politiker som tar plats i Europaparlamentet. Yngre människor med låg inkomst och utbildning väljer ofta att strunta i EU-valet, vilket drabbat framför allt Socialdemokraterna.

– Det finns säkert många olika förklaringar. EU är långt borta, osäkerhet om vad EU påverkar i det egna livet och om man själv kan påverka EU, plus en allmänt kritisk hållning till EU som sådant, säger Marita Ulvskog, parlamentsledamot (S).

Även Moderaterna har svårt att nå väljare med låg inkomst och utbildning.

EU-valet 2014

– Vi politiker måste ut, träffa människor och avdramatisera avståndet. EU-samarbetet berör oss alla i vår vardag, oavsett om det handlar om skola, jobb, äldreomsorg eller djurskydd, förklarar Anna Maria Corazza Bildt (M).

”Känns långt bort”

I städer som Stockholm, Göteborg och Malmö är det relativt stort intresse för EU-valet. Enligt studien ”Ett svenskare Europaval” som gjordes efter det senaste EU-valet var röstdeltagandet 54 procent i de tre städerna, vilket var väsentligt högre än i riket totalt. Mest benägna att rösta är äldre tjänstemän i större städer, minst benägna är unga kvinnor och män, med låg inkomst och utbildning, boende på landsbygden eller i mindre orter.

Ett par kilometer utanför Östersund ligger lilla Optand med vacker utsikt över Storsjön. Annelie Olofsson är föräldraledig med tvillingarna Alwin och Edwin. Trots att det är kort tid kvar till EU-valet den 25:e maj, är Annelies intresse svalt. 

– EU känns så långt bort även om vi är med, det är för stort och jag har dålig koll, säger Annelie Olofsson.

Det finns få politiker hon kan identifiera sig med, det saknas unga profilstarka EU-kandidater från Jämtland. Anneli Olofsson är osäker på om hon ska rösta i valet, men två, för henne viktiga frågor, vill hon att  Europaparlamentet ska arbeta med

– Miljön och fred är viktigast, säger föräldralediga Annelie.

Röstskolk straffar S och M

Miljöpartister, kristdemokrater och folkpartister är mest benägna att rösta i EU-valet, det visar en Sifo-undersökning som nyhetssajten Europaportalen lät göra i mitten av mars. Minst säkra är Sverigedemokraterna där bara var femte väljare uppger att de säkert ska rösta, men mer än varannan SD-väljare uppger att de troligen ska rösta.

De två största partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, kan få svårt att locka sina väljare till valurnorna. Var tredje av deras väljare uppger att de inte ska eller antagligen inte ska rösta. Vid det senaste EU-valet gick bara 39 procent av S-sympatisörerna till valurnorna, jämfört med 81 procent vid riksdagsvalet 2010. Motsvarande siffror för M är 47 procent och 88 procent.

Anna Maria Corazza Bildt har stora förhoppningar om att fler moderater röstar denna gång. Det är supervalår och går det bra för moderaterna i Europavalet, kommer det att göra det även i de nationella valen till hösten, berättar Corazza Bildt.

– Vi satsar stenhårt inom Moderaterna. Till skillnad från S och Mp har vi ett positivt budskap. Vi tror på Europa och vi vill ha ett starkt mandat från svenska folket att förbättra EU, säger Corazza Bildt (M)

Så ska valet vinnas

Inför EU-valet satsar Socialdemokraterna på digital kommunikation, dörrknackning och samtalskampanjer. Målet är att tala med en halv miljon svenskar före valet. Moderaterna lägger ner drygt 10 miljoner kronor på valet och siktar på att genomföra 300.000 dörrknacknings-samtal. Budskapet från partierna är att det faktiskt gör skillnad om man röstar eller inte, 60-70 procent av EU-besluten påverkar vardagen i Sverige och det gäller det att ha svenska politiker som ställer sig i vägen för beslut man vill undvika och bejaka beslut som man tycker är bra.

– I EU-parlamentet har den konservativa gruppen varit störst i 15 år nu. Det maktinnehavet vill nog många av våra väljare bryta, argumenterar Marita Ulvskog.

– Vi har gått igenom den värsta ekonomiska krisen under mycket lång tid. Vi har arbetat hårt för att skapa nya jobb och vi ser nu ljuset i slutet av tunneln. Jag tror att väljarna kommer att belöna oss för vårt arbete, säger  Anna Maria Corazza Bildt.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

EU-valet 2014

Mer i ämnet