Så har Norge lyckats – löste vårdproblemen

Uppdaterad
Publicerad

Bara drygt hälften av svenskarna uppger att de har en och samma läkare att gå till. Samtidigt har nästan alla norrmän en fast husläkare efter en stor förändring av vården i början av 2000-talet.

På Sydsidens läkarcentral i Halden i Norge är det fullt i väntsalen. En av de som väntar är Bryn Olsen. Han har haft samma läkare sedan småskolan.

– Jag känner mig mer trygg med en läkare som jag har haft hela livet, säger han. Han känner ju mig. Istället för att byta läkare hela tiden är det mycket bättre att ha en och samma.

Reform infördes 2001

Den så kallade fastläkarordningen infördes i Norge 2001. Bakgrunden var både problem med att rekrytera läkare, och att patienter fick möta för många olika läkare vid besöken på vårdcentralerna.

Reformen innebär att alla norrmän i dag har rätt till en fast husläkare som fungerar som samordnare för all vård. Systemet har blivit en stor framgång, i genomsnitt har de norska patienterna samma läkare i sju år.

– Det gör ju att vi känner våra patienter bra. Vi ser förändringar tydligt. När de blir sjuka ser vi det utan att behöva fråga och utreda så mycket, säger allmänläkaren Petter Brelin i Halden.

95 procent av nya husläkarna är egna

Tidigare var Petter Brelin kommunanställd. Efter reformen är han, liksom mer än 95 procent av de nya husläkarna, sin egen.

Han har avtal med kommunen och organiserar sedan arbetet som han själv vill.

– Vi är våra egna arbetsgivare och kan utveckla arbetsplatsen som vi själva vill. När jag var kommunanställd och behövde ny utrustning måste det in i nästa års budget, och det kunde ta flera år innan jag fick det jag behövde. Nu kan jag bestämma själv vad jag vill köpa, säger han. 

700 nya allmänläkare

Förändringen har gjort det mer populärt att vara allmänläkare, 700 nya har tillkommit sedan 2001. Enligt den norska motsvarigheten till Socialstyrelsen, Helsedirektoratet, har cirka 98 procent av norrmännen nu en fast läkare.

– Jag tror att lite av verksamhetens succé är att ramvilkoren är väldigt tydliga. Du har ett avtal med kommunen. Du jobbar som självständig näringsidkare och kan bestämma över din egen vardag, säger Jon-Torgeir Lunke, chef för avdelningen för Allmänhälsa på Helsedirektoratet.

Finns läkare även i glesbygden

Men det finns fler skäl till framgången. I Norge satsas stora pengar på att få folk även till mindre tättbefolkade delar av landet. I utvalda områden lockar bland annat lägre skatt, högre barnbidrag och möjlighet att få delar av studielånen avskrivna.

– Det är bra villkor för allmänläkare oavsett var i landet man jobbar, säger allmänläkaren Petter Brelin. Det finns en del stimuleringsmedel i de mest glest befolkade områdena. Unga läkare söker sig dit där de finner det intressant och utmanande att jobba. Det är en utveckling vi har sett de senaste åren.

”Läkaren känner mig utan och innan”

Enligt undersökningar är husläkarsystemet en av de mest populära norska offentliga verksamheterna. Bara folkbiblioteken får högre betyg.  Randi Olsen i väntrummet på Sydsidans läkarcentral försöker förklara varför.

– Läkaren känner mig utan och innan och vet precis vad jag behöver och hur jag reagerar. Det känns väldigt tryggt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Fokus sjuk- och äldrevård

Mer i ämnet