Bilden tagen i januari 2014 när regeringen besökte skola i Stockholm. Foto: Anders Wiklund/TT

Regeringen vill satsa på små klasser

Uppdaterad
Publicerad

Mindre klasser, fler speciallärare och fler lågstadielärare. 2,3 miljarder ska satsas från och med nästa år.

Regeringen presenterar under tisdagen den enskilt största satsningen i vårbudgeten. 2,3 miljarder kronor per år till skolan från och med nästa år. Förslaget,”Lågstadielyftet”, innebär att antalet elever i lågstadieklasser kan minskas med som mest fem elever.

– Lärare får mer tid för varje elev. Varje elev känner att de får mer tid med sin lärare. Förhoppningsvis innebär det en lugnare inlärningssituation, säger statsminister Fredrik Reinfeldt (M) till Dagens Nyheter.

Samtidigt byggs lärarutbildningen ut.

Totalt ska 2,3 miljarder kronor per år gå till mindre klasser, fler speciallärare och fler lågstadielärare. Nästan hela summan är ett permanent statsbidrag till kommunerna.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) uppger till tidningen att pengarna kan minska elevantalet i varje svensk lågstadieklass med som mest fem elever.

Mindre klasser inte viktigaste satsningen

Utbildningsminister Jan Björklund uppger att de två miljarder kronor i ökade statsbidrag är öronmärkta och kan inte användas till något annat än lågstadiet.

Enligt honom skulle pengarna kunna räcka till 4-5 elever färre i varje lågstadieklass om kommunerna använder hela summan till det. Alternativt skulle de kunna betala 4000 fler lärare.

Men Björklund tillägger att det även behövs andra typer av åtgärder.

– Det är i lågstadiet eleverna lär sig de viktiga baskunskaperna läsa, skriva och de fyra räknesätten. Ska vi lyfta resultaten i skolan måste eleverna nå längre redan i lågstadiet, säger han.

TT: Om ambitionen är mindre klasser varför öronmärker ni inte pengarna just till det?

– Därför att det ser olika ut i kommunerna. En del skolor har redan små klasser och kan i stället använda pengarna till fler speciallärare. Andra föredrar att ha fler lektioner med halvklasser där man undervisar elva elever åt gången, säger Björklund.

TT: Du har tidigare sagt att mindre klasser inte är den viktigaste åtgärden?

– Det är den inte heller. Det är andra saker som är viktigare och vi gör dem också.

MP skeptiskt

Miljöpartiet anser att regeringens lågstadiesatsning är otillräcklig och språkröret Gustav Fridolin uppger att han tror på regeringens satsning först när han ser den genomföras.

– Vi har tjatat oss gröna om att det behövs mer vuxna i skolan så att varje elev får den tid den behöver, säger Fridolin.

Sjöstedt: Originalet bättre

– Det är bra med mindre klasser och en satsning på lärare. Det är ett steg i rätt riktning. Alliansen har börjat kopiera vår skolpolitik, men originalet är bättre än kopian, säger Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt.

Han uppger att regeringen nu på ett års sikt ligger på ungefär samma nivå som Vänsterpartiet när det gäller satsningar på skolan. På längre sikt vill dock Vänsterpartiet satsa mer resurser.

En annan skillnad är att V vill rikta en stor del av sina satsningar till skolor med störst behov och lägga pengar mer pengar på fritids.

– Där finns det ett större problem med väldigt stora barngrupper, säger Sjöstedt, som anser att det urholkar fritids pedagogiska verksamhet.

– Det har blivit en slags barnförvaring.

På frågan vilka de stora skillnaderna är i skolpolitiken svarar Sjöstedt bland annat att V vill att alla skolor ska ge läxhjälp, att V vill satsa mer på yrkesprogrammen i gymnasiet och att V vill få bort det privata vinstintresset från skolan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Valet 2014

Mer i ämnet