Den politiska striden om försvaret inom alliansregeringen trappas upp. Varken Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund eller Folkpartiets ledare Jan Björklund tycks längre stå bakom den försvarspolitik som statsminister Fredrik Reinfeldt framstår som så nöjd med.
Irritationen inom Moderaterna växer över alliansvännernas utspel, medan Socialdemokraterna gnuggar händerna. Å andra sidan behöver S-ledaren Stefan Löfven bara bli påmind om Miljöpartiets hållning i försvarsfrågan för att komma ner på jorden igen.
Rikskonferensen Folk och Försvar i Sälen sätter alltid fokus på de heta försvars– och säkerhetspolitiska frågorna. Valåret gör förstås att de politiska alternativen hamnar i centrum. Efter snart åtta år av alliansregering granskas självklart försvarspolitiken från den utgångspunkten. Kritik om brister i försvaret i kombination med en rysk upprustning och ryska incidenter har fört upp frågan på den politiska agendan.
Reinfeldt slog ifrån sig
Men satsminister Fredrik Reinfeldts besked i går i Sälen var glasklart: Sluta klaga, Sveriges försvar är bättre än 2006 och det finns inga militära hot mot Sverige.
Knappt hade han hunnit ner från talarstolen förrän KD-ledaren gjorde en helt annan analys. Det finns betydande brister i det svenska försvaret, menade Hägglund som också förklarade sig vara öppen för att anslå mer pengar.
I dag gick FP–ledaren ännu längre. Jan Björklund underkände det nya yrkesförsvaret, som drivits igenom av den borgerliga regeringen. För att klara försvaret av Sverige måste yrkesförsvaret kompletteras med en viss värnplikt, föreslog han. Tvärtemot statsministern föreslog han också en konkret tidplan för svensk Nato–anslutning senast 2020. Björklund vill också bygga ut försvaret av Gotland, bland annat med amerikanska Patriot–robotar.
Oklart med pengar
Ska man tolka flera politikers utspel på årets Folk och försvar tycks vägen nu öppnas för rejält höjda försvarsanslag. Förslagen som presenterats kostar miljarder. Senare under våren ska Försvarsberedningen försöka enas om hur det svenska försvaret ska utvecklas – och vad det ska kosta.
Enligt regeringens samlade ekonomiska prognoser blir de kommande åren magra med begränsat utrymme för reformer. Med tanke på behoven inom till exempel skola och annan välfärd är det alltså långt ifrån självklart att en sådan förhandling slutar med höjda anslag till försvaret – trots tongångarna i Sälen.
Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven gnuggar förstås händerna när han följer turerna mellan de borgerliga partiledarna. Men också Löfven själv har anledning att känna oro inför en eventuell valseger. Hans tal i Sälen i dag markerar en tydlig återgång till traditionell socialdemokratisk säkerhets– och försvarspolitik, sådan den formulerades innan Mona Sahlin och Håkan Juholt var partiledare.
Sverige ska ha ett starkt försvar och vapenexporten är viktig, var idag två bärande budskap av S-ledaren. Samtidigt är hans plan att bilda regering med Miljöpartiet, ett parti som kraftigt vill skära ner det militära försvaret och stoppa vapenexporten. Hur detta ska kombineras i en gemensam försvarsbudget måste betraktas som högst oklart.
Så även om flera politiker i Sälen tycks förutskicka nya satsningar på försvaret kan det hela mycket väl sluta i en helt annan verklighet efter valet i höst.