Statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson vid Göteborgs universitet har analyserat skillnaderna i majundersökningen och valresultat från valet 1973 och framåt. Foto: TT
Val 2018

Ofta stora skillnader i SCB-undersökningen jämfört med valresultatet

SVT Nyheter har sammanställt hur SCB:s sista partisympatiundersökning inför riksdagsval sett ut de senaste fyra riksdagsvalen. Statistiken skapar en tydlig bild: mycket kan hända på fyra månader.
– Men de flesta mätningar brukar komma så nära som man rimligen kan begära, säger statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson som tittat på ”Val idag”-mätningarna som gjorts på valår från 1973 och framåt.

Inför de allmänna val som hålls i Sverige var fjärde år kommer Statistiska centralbyråns sista stora partisympatiundersökning, majmätningen. Där får några tusen röstberättigade svenskar svara på frågan: ”Vilket parti skulle du rösta på om det vore riksdagsval någon av de närmaste dagarna?”.

Ofta stora skillnader

Det är ofta stora skillnader i majmätningen jämfört med valresultatet. 2002 skiljde det exempelvis 6,6 procentenheter för Moderaterna i negativ riktning. För Folkpartiet, nuvarande Liberalerna, var valresultatet istället ett positivt uppsving samma år. De gjorde en stark valspurt och landade på 13,4 procent av rösterna i valet. En ökning med hela 8,3 procentenheter.

Men enligt Henrik Ekengren Oscarsson är det inte konstigt att SCB:s siffror kan skilja sig från valresultatet i den utsträckningen.

– De släpper sin mätning hundra dagar före valet, så jag tycker inte att man kan se det som en miss. Det är en mätning av opinionsläget just nu, eller snarare av hur det ser ut i mitten av maj då frågan ställs.

– Svenska mätningar är generellt sett bra om man jämför internationellt.

Mycket kan hända

2006 var det Folkpartiets tur att tappa rejält vid valet jämfört med majmätningen – 3,4 procentenheter – från 10,9 till 7,5 procent av väljarstödet.

Och 2010 gjorde samtliga allianspartier starkare resultat i valet än i majmätningen samtidigt som både Socialdemokraterna och Miljöpartiet tappade över tre procentenheter vardera. Det innebar att alliansen fick förnyat förtroende att regera.

Svårt att pricka in SD

SCB-undersökningen har i snitt ett medelfel på 2,0 procentenheter per parti men 2014 nådde Sverigedemokraterna (SD) för andra gången i rad ett betydligt högre resultat än stödet vid majmätningen. 12,9 procent väljarstöd jämfört med 8,1 i SCB:s undersökning i maj.

Varför är det så svårt att pricka in SD?

– SD-väljare tillhör en grupp som har lågt förtroende för samhällsinstitutioner. Och opinionsinstitut har svårt att komma i kontakt med dem. Men det kan också handla om att man har gjort bra valrörelser. När väljarna mobiliseras i slutet så har många gått till SD och då har de fått ett bättre resultat, och det beror inte på att mätningarna har varit ute och cyklat. Det händer mycket mellan fredag och söndag på valhelgen, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

– Men den här mätningen kanske de överskattas istället, det kan man inte veta.

Om du tittar i spåkulan... Tror du att något av partierna riskerar att göra ett stort tapp?

– Det finns ingen spåkula. Vad vi har är historisk statistik och det finns ingen som kan veta om den här valrörelsen blir som alla andra.

Mätningarna i maj jämfört med riksdagsvalet samma år

Visa

Opinionsundersökningar (valresultatet inom parentes)

2002

M: 21,9 procent (15,3)

C: 5,4 (6,2)

FP: (L) 5,1 (13,4)

KD: 9,2 (9,1)

S: 43,1 (39,9)

V: 10,4 (8,4)

MP: 3,2 (4,6)

2006

M: 25,9  (26,2)

C: 6,2 (7,9)

FP/L: 10,9 (7,5)

KD: 5,8 (6,6)

S: 37,5 (35)

V: 5,8 (5,8)

MP: 4,7 (5,2)

2010

M: 29,2 (30)

C: 4,6 (6,7)

FP/L: 5,8 (7,1)

KD: 4,5 (5,6)

S: 33,8 (30,7)

V: 5,6 (5,6)

MP: 10,7 (7,3)

Övr: 5,7 * (SD fick senare 5,7 procent i valet till Riksdagen)

2014

C: 4,9 (6,1)

M: 22,7 (23,3)

FP/L: 5,3 (5,4)

KD: 3,9 (4,6)

S: 35,3 (31,0)

V: 8,0 (5,7)

MP: 8,0 (6,9)

SD: 8,1 (12,9)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer